Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSALASTUDIER
93
Uppøal&Studier, tillägnade Sophus Bugge på hans 6O-åra
födelsedag. 236 sid. 1892. Uppsala, Almqvist & Wiksell.
Den knappa tid som anmälaren haft till sin rådighet vid
granskningen af detta betydande arbete, har ej tillåtit denna att blifva
hvarken grundlig eller omfattande. Beskaffenheten af de spörsmål,
som där afhandlas, är ock i allmänhet sådan, att de icke falla inom
områden, där denna tidskrift utöfvar sin pröfning. De filologiska och
kulturhistoriska rön, som här framläggas, hafva från annat och
kompetent håll vunnit behörigt erkännande. För vår del inskränka vi
oss till några korta antydningar rörande de här införda afhandlingar,
hvilka närmast beröra det i egentlig mening historiska området.
För historikern af facket erbjuder A. Schagerström s »läksikaliska
(sic!) och stilistiska notiser ur Gustaf II Adolfs skrifter» åtskilligt
af intresse rörande den nordiske hjältekonungens sätt att behandla
sitt modersmål. Men det egentliga intresset knyter sig vid två
afhandlingar, hvilka innehålla uppslag, som kunna blifva af stor
betydelse för bedömandet af viktiga tidskiften i de nordiska folkens
älsta häfder.
Den ena bär den anspråkslösa titeln »Smärre språkhistoriska
bidrag af E. Lidén. Men några af de jämförelser som här anställas
mellan ord af vidt skilda språk af arisk stam äro af den beskaffenhet,
att de skulle kunna kasta ett alldeles nytt ljus öfver viktiga frågor
rörande de ariska folkens inbördes frändskap och ursprungliga hemvist.
Dit räkna vi i främsta rummet den gemensamhet. som förf. vill
uppvisa i de älsta namnen på hajar, hvalar och möjligen äfven andra
större hafsdjur. Af särskilda skäl finner anmälaren sig tilltalad af
förf:s sammanslutning af det fornisländska hualr och det latinska
squalus, emedan han själf för åtskilliga år sedan kommit på samma
tanke, ehuru han ej varit i tillfälle att offentligen framlägga skälen
därför. Kunna båda dessa namn återföras till en gemensam
grundform, så är klart, att antingen hajen eller hvalen eller möjligen ett
tredje stort hafsdjur måste under detta namn varit kändt för
germanernas och italikernas gemensamma förfäder. Desse måste då ock
hafva bott invid det haf, där detta djur vistats, och detta haf kan
icke hafva varit Atlanten eller Medelhafvet, möjligen, ehuru föga
sannolikt, Kaspiska hafvet, Svarta hafvet eller Östersjön, hvaremot
öfvervägande skäl synas tala för Nordsjön. Det vore af högsta vikt, att
förf. genom en ingående granskning af de skäl, som tala för det ena
eller andra af dessa vatten, bringade den omtvistade frågan så nära
sitt afgörande, som på denna väg kan vara möjligt.
Ännu större räckvidd erhåller hans sammanställning af det
fornisländska Aar, haj, med det fornindiska fisknamnet çankûè, i fall den
håller stånd. De slutsatser, som föregående sammanställning kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
