Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSALASTUDIER
95
sig dessa i motsättning till några »vestdaner», som veterligen icke
direkt omnämnas. Om nutidens poeter eller talare raäla om »österns
slaver» och den vreda anstormning, hvarmed de hota vesterlandet, så
tänka de sig dem icke i motsats till några vesterns slaver. Det låter
mycket väl tänka sig, att anglosaxerna med Eastdene afsett daner i
allmänhet, såsom den nordiska folkstam, hvilken de närmast haft
anledning att lära känna.
Till den ärade forskarens ompröfning tillåta vi oss här att
framställa en förslag8raening rörande Ynglingatals uppkomst. Det är icke
sagdt, att Thiodolf någonsin afsett att i sin dikt gifva den
sammanhängande framställning af Ynglingaättens öden, som isländingarne
velat läsa däri, eller att han ens i dem velat se Harald Hårfagers
förfäder. Kan det ej t. ex. tänkas, att hans dikt haft till syfte att
förhärliga prydnaderna i hans herres gästabudssal, såsom det ryktbara
Hüsdrapa, hvilket ju diktades i ett dylikt syfte till ära för
isländin-gen Olof Höskuldsson oeh hans praktbyggnad på HjardarholtP I så
fall låter det sig mycket väl tänkas, att alldeles heterogena element
blifvit i dikten sammanbragta och afhandlade. Det torde för öfrigt
kunna sättas i fråga, om ej äfven ett och annat Eddakväde, såsom
andra kvädet om Helge Hundingsbane, som nu synes föreligga i
fragmentariskt skick, i själfva verket tillkommit på enahanda eller
liknande sätt.
Med hr Noreens hypotes om Yngliijgarnes sydsvenska ursprung
stå och falla gifvetvis de konsekvenser, som han därur velat draga
i fråga om dunkla punkter i vikingatidens historia. Hvad beträffar
den vestfoldske Gudröd, som norske häfdatecknare velat göra till en
med Karl den stores danske fiende Godefridus, har anmälaren sin
mening för sig. På grund af skäl, som han ännu icke ser sig i
tillfälle att framlägga, har han kommit till den uppfattning, att
samtliga händelser, som stå i förbindelse med Harald Hårfager och
Half-dan Svarte, med undantag allenast för slaget vid Hafversfjorden, måste
förläggas omkring tre årtionden senare än i de isländska sagorna. I
sammanhang därmed skulle äfven Gudröds dödsår, i fall han är
Harald Hårfagers fanfar, icke kunna sättas tidigare än vid,år 850,
då naturligtvis hvarje tanke på identitet med Godefridus af sig själf
förfaller. Står åter Gudröd icke i denna slägtskap med Harald, är
frågan fortfarande öppen. Skälen härför äro emellertid allt för
vidlyftiga att kunna här ens antydningsvis framläggas.
Emil Svensén.
Hist. Tidskrift i893. Granskn.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
