- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjortonde årgången. 1894 /
1

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Samuel Åkerhielm den yngre och de ryska
stämplingarna i Sverige åren 1746—49

AF

RUDOLF KJELLEN

Den riksdag, som på hösten 1746 sammanträdde i Stockholm,
bar viktiga händelser i sitt sköte. Det var allom klart, att nu
skulle det afgöras, om hattpolitiken längre skulle bestämma
Sveriges öden eller icke. Föregående riksdag hade endast för-
viktigare intressens skull uppskjutit efterräkningen med partiets
synder och nöjt sig med ett par offer; nu kunde partiet ej
längre på detta vis länsa undan stormen. Man samlade sålunda
på ömse håll sina krafter till en afgörande strid: å ena sidan
hattpartiet, fullt medvetet om faran och fast beslutet att använda
alla medel till räddning — å andra sidan oppositionens splittrade
fylkingar, förbittrade genom gamla oförrätter och starka genom
de anfallsmedel, som motståndarne själfva satt dem i händerna.
Emot denna bakgrund af partihat och personliga intressen skulle
händelserna spela och i en tid, då begreppen om politisk heder
voro ytterligt lösa hela världen rundt. Det var därför ej att
vänta att striden skulle föras med alldeles blanka vapen.

Den främste mannen i oppositionens läger var på denna tid
utan jämförelse riksrådet Samuel Åkerhiolm (den yngre). Hans
ställning i tidens stora frågor var visserligen ganska markerad.
Såsom Arvid Horns motståndare, men icke därför en af Höpken-
Gyllenborgs män, hade han inkommit i rådet, och hans vägar
skilde sig med tiden allt mera afgjordt från hattarnas. Å:s
statskonst var i själfva verket en fortsättning af Horns, byggd
på fördomsfri uppfattning af Sveriges dåvarande läge. Många år
hade förrunnit, sedan han själf stod vid Karl den tolftes sida

Hist Tidskrift 1894. 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 18 01:28:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1894/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free