- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjortonde årgången. 1894 /
16

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 RUDOLF KJELLÉN

kunna Rootkirchs och Klingströms angifvelser genast utmönstras,
då de båda endast innehålla rykten, hvilka, äfven om de vo e
bestyrkta, icke alls beröra frågan om A:s personliga skuld, ut: n
endast tjäna att visa det naturliga intresse andra personer hyg.e
för hans sak. Löfvings berättelse har åtminstone en bestän d
uppgift och skulle väcka uppmärksamhet — om den flutit ur «n
mindre grumlig källa. Sagesmannen är känd"! som en af dessa
tvetydiga personer, hvilka hålla till i partitiders osunda atmosfer
liksom larver i orenlighet. Berättelsen själf — till innehållet
lika vidrig som till formen oredig — bär vittne härom; den
börjar med att omtala hans förräderi emot Korff, till hvars tjänst
han ställt sig för att kunna spionera ut ryska hemligheter, och
slutar med tiggeri om lön för denna bedrift. Och hvilken tilltro
skall man kunna skänka en obskur person, som uppger sig hafva
oombedd inställt sig hos en af rikets förnämsta herrar och rådt
denne att anförtro sina farliga hemligheter åt honom, på det han
skulle ställa allt till rätta! Antingen är uppgiften falsk, och då
är mannen en lögnare, eller är den sann, och då är mannen föga
tillräknelig för sina gärningar; i båda fallen är han olämplig
såsom historisk källa.”

Aterstår oss da endast hvad som under rättegången mot
Springer kommit fram. Och äfven här kunna vi genast lämna
ur sikte de uppgifter, som otvetydigt afse A:s välkända och
aldrig förnekade asikter i principalatsfrågan samt hans natur-
liga intresse af allt som kunde hindra motpartiets seger (de
licentierade rådsherrarnes restitution). Härefter blir blott en
enda mörk punkt kvar, och den skulle då ligga i de Springer-
ska brefvens hälsning, att Å. icke på något sätt af Springer
blifvit graverad.

Onekligen se dessa ord besväraude ut, då de tagas för sig
själfva utom sitt sammanhang. Men ser man lite närmare efter
hvad det då kunde vara för en punkt, där Springer kunnat gra-
vera sin gynnare, så ger lyckligtvis brefvets fortsättning en an-

1! Se Fryxell, 8 158, not 1, och Danielson, sa. 423 (:Es ist klar, dass
von solchen Persönlichkeiten . ... gerade derartige Nachrichten ..-.-. aufgetischt
wurden, wie sie . .. . voraussichtlich erwänsebt waren.>) Då Danielson jäfvar ett
för sig missbagligt påstående därmed, att det hvilar blott på denne mans utsago,
så nnade han förvisso icke, att från samma håll kommit den enda bestämda be-
skyllningen mot A:s minne i svenska källor.

? Hattarne själfva insågo mer än väl värdelösheten af alla dessa ongifvelser;
därför handlade de här som i Blackwellska målet, de lade papperen under för-
segling (hvilken bröts först 1864), Fryxell, s. 158, not 1, jfr s. 151.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 18 01:28:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1894/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free