Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMUEL ÅKERHIELM DEN YNGRE 17
tydan därom, som bryter udden af alla svårare misstankar: >»De
hafva frågat, om han styrkt mig att maintenera principalatet,
därpå har jag svarat nej, summa af mig är han intet i det
ringaste graverad.> Den mystiska hälsningen, under hvars om-
hölje man kunde vilja spåra dolda landsförrädiska hemligheter, har
sålunda icke afseende på något annat och farligare än det gamla
kända förhållandet — A:s sympatier för principalatet. Springers
egen förklaring af sina ord visar sig nu fullt sannolik. I fän-
gelset får han höra, att principalatet som fört honom dit hotar
äfven hans mäktige gynnare med efterräkningar; han hade icke
trott frågan vara så ömtålig och därför förut inför kommissionen
berättat åtskilligt om A:s delaktighet; nu, vid de nya ryktena,
inbillar han sig helt naturligt, att A. skall tillskrifva hans be-
kännelser sitt öde; han skyndar därför att så godt ske kan
genom försäkringar afväpna A:s misstankar. Springers ord äro
dikterade icke af medbrottslingens solidaritetskänsla, utan af
handelsmannens intresse att i det längsta hålla sig väl med en
betydande kund. Att denna uppfattning af brefvet är den rätta
far ett afgörande stöd däruatinnan, att detta eljest så värdefulla
uppslag lämnades under rättegången emot A. obeaktadt och icke
af anledning till några vidare efterforskningar. Redan den 20
aug. har actor i Å:ska saken kommit underfund därmed och
hemställer inför domstolen, om man ej borde infordra A:s för-
klaring; men domstolen fann ej detta skäligt för tillfället,’ och
saken äterkom icke.
Det har-sålunda visat sig, att kommissionens gravamens-
lista icke i en enda punkt gömde något verkligt bevis. Dom-
stolen öfver Å. fann själf att däraf intet kunde göras; efter
äfvervägande inom de deputerade den 7 sept. insändes listan till
sekr. utskottet — och försvann. Väl uppgaf utskottet ännu icke
hoppet, det afslog A:s afskedsansökan (den 14 sept.); men då
inga flere angifvelser inkommo, och då det till slut vardt uppen-
bart, att intet påstående kunde göras angående den anklagades
uppsåt,” så befanns domstolen öfverflödig och utskottet tog saken
i egna händer. Specialkommissionens inställande har således
ingalunda berott på något parlamentariskt vindkast, hvarigenom
battarnes moderata element fick öfverhanden — såsom Danielson
18. vu. dep. prot., bl. 18.
? Se ofvan 8. 12.
Hist. tidskrift 1894.
«i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
