- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjortonde årgången. 1894 /
51

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUSTAF SFACHTREISTER, HANS SLÄKT OCH HANS FÄLTTÅG 2

lämnades till fredens återställande, vore dock kojssrens befallning så
bestämd att intaga Stockholm, så att därmed ej kunde uppskjutas.
enär fredspropositionerna intet blifvit antagna, hvarför order nu äfven
expedierades till den vid Umeå varande ryska arméen att fortsätta
sina operationer>.

I den svåra situation, hvari Lagerbring nu befann sig, kunde
han omöjligen tro annat, än att dessa fruktansvärda hotelser skulle
verkställas. Han ansåg fördenskull, att det framför allt här gällde
söka afvärja faran. Detta gjorde han ock genom att med ädel vär-
dighet och stort lugn föreslå ryssarna att åter inlåta sig i under-
bandlingar med svenskarna. Lagerbring inledde sitt förslag med att
för de ryska generalerna framhålla »det lika ändamålslösa som våd-
liga företaget af en marsch öfver hafvet, då fredens snara afslutande
i alla fall vore gifven, samt att endast några timmars storm erfor-
drades för att krossa hafsisen, då dem lämnades att betänka, huru
de med sina 30,000 man skulle kunna inkräkta Sverige och »sig där
oppehålla, skiljda från allt understöd.

På Knorring och Suchtelen tycktes ock hans yttrande göra
verkan. Ty han hade ju mot företaget anfört samma skäl, som dessa
generaler i sina skrifvelser till kejsaren redan gifvit denne tillkänna.

Däremot var krigsministern »länge obeveklig och påstod, att
endast Stockholm vore intaget, skulle freden snart vara afslutad utan
vidare strid. Omsider gaf dock äfven Araktschejeff efter, och under-
bandlingarne började. Därunder uppgjordes »flere projekter till kon-
vention, hvilka dels af Suchtelen dels af Lagerbring ogillades. Det
ifrigaste påståendet å ryska sidan, nämligen att hela Finlands at-
trädande vid fredsslutet skulle nu beviljas, afslogs så bestämdt af
den senare, att därom ej vidare blef fråga, icke heller finnes något
därom nämndt i konventionen»!

>Slutligen blef om följande hufvudpunkter öfverenskommet:
1:0) att ä svenska sidan intet försök finge göras till Ålands ater-
tagande under den tid om fred underhandlades; 2:0) att så snart
detta blef af h. k. h. riksföreståndaren stadfäst, skulle hufvud-
styrkan af den på Aland varande ryska arméen till Finland
återvända. Det öfriga angick mindre detaljer» (bil. II, n. 4).

Dessa villkor äro sammanfattade i en urkund,” hvars öfriga
innehåll uppenbarligen kommit till för att inför kejsaren rätt-
färdiga, att man inlåtit sig på Döbelns förslag om att under-
handla, samt att man afslutit detta stillestånd.

Denna urkund öfversändes till hertigen med major v. Engel-
brechten, chefen för den bataljon af Södermanlands regemente,

! I det närmast föregående är Lagerbrings skildring, delvis i sammandrag.
återgifven.
? Tr. i >Anteckningar om och af general v. Döbeln» II, s. 193—194.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 18 01:28:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1894/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free