Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER I OCH RYSSLAND PÅ HANS TID 83
Men hans uppgift var i själfva verket ganska kinkig. Det ålåg
bonom nämligen att utverka subsidier, om hvilka, egendomligt nog,
traktaten ej innehöll några bestämmelser af det skäl, »at kongen for
at angribe Skaane fer vinteren havde skyndt sig at slutte denne,
oden at spilde Tiden med flere Expresser for at stipulere nermere
om subsidierne>. Hvarken vid audiensen eller under de följande
årslånga förbandlingarna lyckades Juel få ett gynsamt svar på sin
begäran om penningeundsättning.
Den 28 februari 1710 midt under en ståtlig bröllopsfest hos
en Moskva-köpman, hvarvid tsaren sin vana trogen spelat en mar-
skalks rol — hans ständiga oro tillät honom ej vara en sysslolös
deltagare vid samkväm — kastade han sig i en släda och for, följd
af endast två eller tre tjänare helt oförmodadt till Petersburg. Det
var hans sed att resa med ringa följe och på ej förut bestämd tid
baade for at vere dis sickrere for onde mennisker, saa og for at
komme uformodendis, og see, om alting er bestilt efter hans udgivne
befalninger»>. Den 13 mars reste Juel efter till Petersburg, där han
den 11 april fick underrättelse om danskarnas nederlag vid Helsing-
borg, >som foraarsagede mig saa stoer bedrevelsze, at jeg ej gad gaaet
od. Men tsaren og bägge kanslererna kommo hem till honom och
tröstade honom. Tsaren skref samtidigt ett bref till konung Fredrik
med försäkran, att han tog lika stor del i olyckan, som om den
håndt honom själf, och bad honom att med gud shjälp söka hämnas det
nederlag, som svensken, denne >ondskefulle fiende», tillfogat honom
eftersom Eders majestät ju icke i detta krig söker något främmande
atan endast återvinna Eder majestäts eget>. Men för ryssarna blef året
1710, såsom det börjat, ett triumfens år: Viborg (juni), Riga (juli),
Dåinamtinde och Pernau (aug.), Keksholm och Reval (sept.) föllo i
deras bänder, och Petersburg genljöd af glädjesalvor. Ja, »der blev
meere krud forskudt til fryd og glede over disze mangfoldige sejer-
rindinger og ved skaale derover end der ved staedernes erobring blev
forbrugt» — ett yttrande, som må hafva sin tillämpning på glädje-
kanonaden öfver det af 50 man försvarade Arensburgs fall, men för
öfrigt får tagas med reservation. Peters glädje var emellertid lätt
begriplig, då det ju var frågan om framgångar öfver set av de
uegtigste, skarpsindigste og striidbareste folck i verden>, såsom han
själf karakteriserade svenskarne inför Juel. Den 19—22 oktober
bölls en tre dagars glädjefest med klockringning, illumination, fyr-
terkeri, saluter samt ett hejdlöst ätande och drickande. Juel lycka-
des på grund af sjukdom bålla sig undan. På tredje dagens afton
gick tsaren från dörr till dörr i staden, och öfverallt åts och dracks.
Klockan 9 på kvällen besökte han äfven Juel, som låg till sängs,
och med honom voro öfver 400 personer, ministrar, kneser och boja-
rer: salle vare skumfulde undtagen Tsaren alleene», Och dock hade
’saren, enligt hvad han senare meddelade Juel, den dagen druckit
36 glas vin. >»General-Admiralen Apraxin rosede sig af, at hand i
3 dage hafde drucket 180 glas viin». Juel led otroligt af att nöd-
gas deltaga i dryckeslagen och att berusa sig. Han lofvade tsarens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
