Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 UNDERRÄTTELSER
lyckats påträffa denna 1561 års redaktion af kyrkoordningen. som
var obekant för utgifvaren af arkivpublikationen >»Kyrkoordningar och
förslag därtill före 1686>. Professor A. återgifver till en början alla
skiljaktigheter mellan denna och 1571 års redaktion samt tillägger
därefter några historisk-kritiska anmärkningar. Man har redan förut
kändt, att år 1562 ett revideradt exemplar af kyrkoordningen före-
lades konungen; det skulle sålunda just ha varit detta. Som det
ursprungliga förslaget anser förf. det, som från herredagen i Arboga
1546 omtalas såsom framlagdt af biskoparna; man vet att Lauren-
tius Petri, enligt egen utsago, upprepade gånger hos Gustaf I anbållit
om en kyrkoordnings utfärdande. Man kan sålunda enligt förf. följa
de evangeliska kyrkoordningarna i Sverige från Georg Normans
»artieuli ordinantie> 1540, genom 1546 års förslag (för närvarande
okändt) och 1561 års öfverarbetning (nu framdragen och behandlad)
till den definitiva formuleringen 1571. Några större eller genom-
gripande skiljaktigheter i sak förekomma, efter hvad förf. uppvisat,
icke mellan de båda redaktionerna af 1561 och 1571. De viktigaste
gälla kyrkotukten, organisationen af stiftsstyrelsen, prostämbetet,
biskopsvalen samt predikoämbetet, äfvensom ett närmare preciserande
af svenska kyrkans ståndpunkt gentemot kryptokalvinismen. 1561
års kyrkoordning, ehuru aldrig till efterlefnad påbuden, har likväl
varit tillämpad, ehuru icke fullt likformigt eller öfver allt uti riket.
— Svenska bokförläggareföreningens Festskrift med anledning af
dess femtioårsjubileum. Utom Några drag ur den svenska bok-
förläggareföreningens verksamhet 1843—1893, upptecknade af Jos.
Seligmann, där bl. a. åtskilliga roande anekdoter från den svenska
bokhandelns barndomsår i detta årbundrades förra del meddelas,
innehåller festskriften äfven en kulturhistorisk uppsats af H. Schöck:
Om den äldsta bokhandeln i Sverige. Förf. följer densamma fram
till början af 1600-talet. Han har för medeltiden ej funnit exempel
på att någon verklig handskriftshandel här ägt rum, ehuru naturligt-
vis enstaka handskrifter gått i köp och han haft förnöjelsen att
kanna meddela »den första kvitterade bokräkning i vårt land (fr.
1412). Först sedan boktryckerikonsten införts, kan man tala om
någon bokhandel — boktryckarne voro på samma gång bokhandlare
liksom senare bokbindarne — och boktryckaren Paul Gris i Uppsala
i början på 1500-talet skall ha varit Sveriges första förlagsbokhand-
lare. Reformationen bragte större lif i bokhandeln och denna blef
snart föremål för regeringens misstänksamma uppmärksamhet; förf.
anför exempel på den censur, som t. ex. Johan III utöfvade öfver
densanuma. Men bokproduktionen i Sverige var ringa i jämförelse
med den i Tyskland, och det blef också de tyska »bokförarne>, som
en tid bortåt dominerade bokhandeln här. Förf. lämnar därefter
några upplysningar om förhållandet mellan boktryckare, bokhandlare
och författare på den tiden —– som den första litteratör som lefvat
på sin penna angifver han Petrus Johannis Gotus i slutet på
1500-talet — och redogör slutligen för de äldsta kända boklådorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
