Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERRÄTTELSER 938
i Sverige, Herman Sulkens i Stockholm sedan 1599 och en annan
i Uppsala från 1616. Den förra var äfven bokförläggare. -— De
notiser förf. meddelat kunna utan tvifvel ökas, ju längre forskningen
framskrider, men han bar lämnat en stomme, till hvilken de nya
kompletterande kunna ansluta sig. Till hvad han nämner om medel-
tidens laghandskrifter kunde anmärkas, att i mer än en medeltids-
urkund talas det om den lagbok, som häradsborna köpt och som
de betraktade som sin egendom. Den återlämnades af häradshöfdin-
gen, när han afgick, och bönderna ville ej tillåta hvem som helst
>att föra> densamma. Det antyder en något mer omfattande handel
med dylika handskrifter, än förf. tyckes vilja antaga.
— I första häftet af >»Ord och bild> för i år meddelar Gustaf
Upmark en intressant och rikt illustrerad undersökning om Gustaf
Vasas porträtt, hvarvid han särskildt dröjer vid Uppsalaporträttet af
1542, gubbporträttet i Gripsbolmsamlingen (n. 467) och den enligt
författarens mening efter detsamma utförda något idealiserade och
hvad bufvudet särskildt angår synnerligt vackra lågreliefen å en ek-
skifva, som från Örtomta kyrka likaledes kommit till Gripsholm (alla
tre afbildade). Man finner vidare återgifven en i vattenfärg utförd
bild af konungen inom en arkitektonisk ram, enligt författaren till-
kommen kort efter hans död. Kan den ej möjligen haft något sam-
manhang med den bild af konung Gustaf, som fanns på den med
>välska kolonner» prydda äreport, som uppfördes när Erik XIV efter
sin kröning skulle rida in i Stockholm? Det följer därefter kunga-
bufvudet från grafmonumentet i Uppsala domkyrka; den bekanta
gravyren af Floding efter en målning af Pasch d. y. — kan ej
Uppsalaporträttet ha tjänat som förebild för denna tydligen fritt be-
handlade och idealiserade framställning? — och man finner dessutom
AKIlga andra afbildningar af gravyrer, kopparstick eller mynt-
ilder.
— Åf publikationen Noraskoys arkiv. Bergshistoriska samlingar
och anteckningar har fjärde häftet utkommit (jfr rec. i Hist. Tidskr.
1892). Det innehåller en beskrifning öfver Nora socken upprättad
åren 1850—58 af kommissionslandtmätaren E. E. Öman (med an-
märkningar af utgifvaren); beskrifning öfver Nora stad af densamme
med talrika bilagor; upplysningar om ortens fornlämningar, om jorde-
boks- och skatteväsendet, stiftelser till folkundervisningens främjande,
vägar och väghållning m. m. Publikationen är ej tillgänglig i bok-
handeln utan erhålles endast hos utgifvaren ridsdagsmannen J. Jo-
hansson fr. Noraskog.
— Senaste häften (6 och 7) af Västergötlands Fornminnes-
förenings Tidskrift har bl. a. äfven (meddeladt af bibliotekarien Styffe)
ett litet bidrag med upplysande kommentarier till kännedomen om den
allmänna jordrefning Gustaf Adolf förebade för att åstadkomma en
jämnare beskattning af jorden, här närmast i fråga om ett härad i
Västergötland. Liksom så många andra af den tidens stora planer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
