Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA ÄLDSTA REFORMATIONSSKRIFTER OCH DERAS FÖRFATTARE 111
ning har icke af honom blifvit bortförklarad. Härtill kan jag
lägga ännu några skäl, som tala för att tillskrifva Olavus Petri
detta arbete.
Där förekommer nämligen en — såsom Andersson visat —
fullt själfständig utläggning af botpsalmerna, och i denna yttrar
författaren: »och effther thet the först påå Hebreisko giordhe våro,
haffver man här vthinnan mykit brukat them som vthi hebreiska
måalit baffva förfarne varit», d. v. s. författaren har personligen
förfrågat sig hos lärde, som kunde hebräiska. Att några dylika
icke funnos i Sverige, kunna vi med full visshet påstå. Skulle
nu Laurentius Andrex hafva nedskrifvit dessa ord, måste vi
antaga, att han senast 1510 påbörjat denna utläggning, ty då
vistades han ännu i Rom.! Detta antagande är emellertid
orimligt redan därför, att — säsom Andersson visat — utlägg-
ningens författare begagnat sig af Luthers och Bugenhagens texter.
Olavus Petri, som däremot vistades i Wittenberg under den tid,
då Luther själf föreläste öfver Psaltaren, hade däremot det bästa
tillfälle till dylika meningsutbyten.? Han kan således redan då
hafva börjat — om ej direkt nedskrifningen — så dock för-
arbetena och sedermera vid hemkomsten fullbordat utläggningen
med användande af då utkomna nya hjälpmedel. Att höra sig
för rörande den hebräiska texten till psalmerna, var för öfrigt
en tanke, som förvisso ingen svensk hade år 1510; den tanken
är årsbarn med reformationen.
Jag kan anföra ännu ett sannolikhetsskäl. >»Den enda om-
ständighet — säger Andersson — som kunde gifva anledning
till tvekan angående bokens egenskap af svenskt original, vore
de hänvisningar till några i vårt land sannolikt mycket litet
kända arbeten, hvilka förekomma i marginalen, nämligen till
Eusebii Chronicon och Josephi Antiquitates Jud&xorum å sid. 16
samt till Anugustini Epistole &å sid. 82. De kunna väl vara
hämtade ur andra arbeten, utan att Wnderwijsningen därföre
behöfde vara öfversatt från dessa, men det är naturligtvis icke
! Hist. Tidskr. IT, s. 244 ff. Hans univereitetstid inföll på 1400-talet.
> Att Olavos Petri verkligen underrättat sig om betydelsen af den hebräiska
texten till Psaltaren, veta vi genom ett yttrande i skriften mot Galle (Troil I, s. 421:
>Om jach kunde thet bevisa ath Danid haffuer sielff icke loffvat gudh siw resor
om daghen, epter som Doct. Pedber the siw resor förstår, hwad wil ban thå söva
ther til? Danid sägher: iach skal welsigna herren j allan tijdh, hans loff är altijdh
) min mwn, item, i gudhi skole wij loffua beela daghen, epter som j then Hebreiske
tezten står.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
