Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 HENRIK SCHÖCK
och vid 1400-talets slut, då Laurentius Andres studieår inföllo,
sysselsatte man sig vid universiteten hvarken med bibelforskning
eller med grekiska. Från sin studietid ägde han således icke de
kunskaper, som vi återfinna hos det Nyia Testamentits öfver-
sättare, och både Peder Svart och Johannes Magnus äro ense om
att betrakta honom såsom Olavus Petris lärjunge. Hvilket är då
troligare: att läraren eller lärjungen utfört den svenska refor-
mationens mest maktpåliggande arbete?
Steffen har ej velat tillmäta detta argument någon betydelse.
»Om huru lärd eller olärd Laurentius kan hafva varit — säger
han — veta vi heller just ingenting. Han skref i alla händelser
ej sämre latin än andra svenskar på denna tid, och vi veta,
att han gjort som det tyckes tämligen vidsträckta resor utom-
lands och till och med kommit ända till Rom. Att dessa resor
varit studieresor, behöfver ej betviflass. Att Laurentius Andrexs
latin icke är sämre än andra samtidas, må gärna medgifvas,
men det är ej härom frågan rör sig, ty att tala eller skrifva
en mer eller mindre dräglig latin lärde man sig som bekant
vid medeltidens universitet, utan frågan gäller, om ban kunnat
förvärfva sig den exegetiska bildning, som Nyia Testamentit
röjer. Hvad hans resor beträffar, var visserligen den af 1498
en studieresa, d. v. s. han besökte som så många andra svenskar
universiteten i Leipzig och Rostock, men dessa universitet voro
fullt katolska, och några bibelstudier drefvos där icke. Hans
resor till Rom, den ena i ungdomen — hvarom Johannes Magnus
talar — den andra 1509 voro säkerligen företagna i rent praktiskt
gyfte, åtminstone var den sista det, såsom det framgår af hans
bref, och till Rom reste den tidens svenskar öfver hufvud taget
ej för att studera. Slutligen kommer kunskapen i grekiska.
Steffen, som icke kunnat finna, att öfversättningen verkställts
med begagnande af grundtexten, ser häri intet »hinder» ligga för
att antaga Laurentius Andrere såsom öfversättare. Då nu emel-
lertid Stave uppvisat, att grundtexten begagnats, så står också
»hindret> orubbadt kvar.
Ett annat sannolikhetsskäl har jag trott mig finna i Lau-
rentius Andrexs höga ålder, ehuru jag därför visst icke velat
stämpla honom såsom >en orkeslös gubbex, hvilket Steffen tyckes
förmoda vara min mening. Jag tror tvärt om, att Laurentius
Andre& varit en ganska kraftig man, hvilken ännu på älder-
domen bibehöll sina praktiska intressen, men hvad jag ansett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
