Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS JÄRTA OM FÖRENINGEN MELLAN SVERIGE OCH NORGE 1814 = 183
samma uwationalrepresentationen, om den svenska blefve normen där-
för. — Kunde man tala som berre och segervinnare till norska folket,
vore det ganska enkelt, att adla några nuvarande högre ämbetsmän
och ansedda medborgare i Norge, samt därefter kalla fyra norska
ständer till en svensk riksdag.
Om svenska ofrälse ståndspersonernas representationsanspråk kunde
göras antagligt på något sätt, som vore förenligt med den gamla
svenska nationalrepreseutationens anda, skulle norska herrbönder kunna
med denna svenska ståndsklass införlifvas.
En, ehuru ofullkomlig, form till en gemensam svensk och norsk
representation vore den, att sveuska riksdagen och norska stortinget
valde bvar sitt utskott af antingen lika eller i förhållande till stater-
nas styrka olika antal ledamöter, hvilka skulle sammanträda att af-
göra eller till sanktion af sina särskilda kommittenter bereda frågor,
eom rörde Skandinavien. Denna form borde dock blott betraktas så-
som förberedelse till något bättre och mera innerligen förenade.
Men lika angeläget som det är, att nödvändigheten af någon
gemensam representation nu framställes, lika nödigt anser jag det vara
stt någon form däraf icke i förtid bestämmes. Detta högst viktiga
ämne fordrar att djupt begrundas och ifrån många olika synpunkter
skärskådas. Kongl. Maj:t kan så mycket riktigare endast yrka quostio
an, som quomodo beror af svenska ständernas bifall.
Hufvudsaken synes nu vara, att nondanröja hinder för en klok
reglering, så att den må kunna gcenomdrifvas, enär en fullständig
plan därtill hunnit uppgöras och grauskas.
Underrättelser.
— Den engelske historikern Charles Merivale afled d. 27
dec. 1893 85 år gammal. Hans förnämsta arbete var en fIlistory
of the Romans under the empire (1850—62).
— Till arbetande ledamot i Vitterhets-, Historie- och Antikvi-
tets-Akademien har invalts amanuensen i Riksarkivet kammarherre
C. Silfverstolpe. Vid Akademiens sammanträde den 8 maj upp-
lästes professor H. Schuäcks inträdestal: Några anmärkningar
om Birgittas revelationer, då författaren själf var af sjukdom hindrad
att närvara.
— Innevarande års riksdag har med anledning af K. Maj:ts
proposition beviljat 4,000 kr. på ord. stat till en e. o. professur i
geografi och historia vid Lunds universitet med rätt för K. M:t
att vid tillsättningen at lärareplatser inom den historiska ämnes-
gruppen göra den fördelning af ämnena, som omständigheterna pa-
kalla, dock att undervisningen i geografi varder tillgodosedd.
— Sedan professor E. Carlson återgått till sitt lektorat och
professuren i historia och statskunskap vid tröteboras högskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
