Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
varsamhet och efter den noggrannaste beräkning af alla sannolika
följder, blott såsom ett nödfallsmedel begagnar.
Eidsvoldska konstitutionen borde kunna depopulari , köp
aristokratien framställas såsom en skräckbild för folket och pöbel-
anarkien såsom en sådan för aristokraterna. Jag anser som en oför-
delaktig sak, att uppträdena i Kristiania och Bergen icke gingo vidare.
Men i allt måste från svenska regeringens sida handlas med den
försiktighet, att den icke blir kompromotterad och att den icke ytter-
ligare binder sina händer. Den bör prononcera litet, men detta väl-
betänkt, bestämdt och kraftfullt.
Det vore väl, om stortingets första åtgärd kunde inskränkas till
en soumissionsakt och att en kommission finge sig uppdraget att
utarbeta ett för föreningen passande konstitutionsförslag, hvilket under
tiden, så vidt det skulle gälla särskildt för Norge, kunde förvandlas
till ett administrationsreglemente, innefattande blott forinerna af Norges
inre styrelse.
Goda norska hufvuden böra begripa, att en gemensam norsk och
svensk nationalrepresentation fordras till afgörande af sådana stora
frågor, som icke kunna af två särskilda röster och således möjligen
olika besvaras: t. ex. konungaval, försnyndarestyrelse, gemensam be-
skattning för gemensamma statsbehof m. fl. De böra inse att bägge
folkens säkerhet påkallar en sådan gemensam representation för att
samfäldt återhålla den styrande makten, hvilken annarg, begagnande
gynnande tillfällen, skulle med det ena folkets missledda styrka kunna
beröfva det audra sin frihet.
Månne det vore orådligt att Kongl. Maj:t genom sina kommis-
sarier själf framställde angelägenheten för en aflägsen framtid af
en gemensam kontroll på konungamakten? Skulle en sådan fram-
ställnings uppriktighet icke göra god verkan både i Norge och
Sverige?
För att på ett populärt sätt kunna yrka en allmän revision af
Eidsvoldska grundlagen skulle såsom skäl därtill äfven kunna anföras,
att denna grundlag icke försäkrade norska allmogen om den politiska
tillvarelse, den ovillkorliga delaktighet i statens allmänna angelägen-
heter, som svenska konstitutionen, efter åldrig nordisk statsrätt, för-
varar åt den svenska.
Men om en gemensam norsk och svensk representation kan be-
redas, huru bör den vara sammansatt? Den svenska, då den icke
bedömes endast efter en politico-mekanisk teori, utan betraktas från en
vidsträcktare statsorganisk synpunkt, har, efter min tanke, ett högt
värde. Jag skulle så mycket mindre tillstyrka någon hittills före-
slagen ändring däruti, som jag i allmänhet skattar konstitutionella
foriwer mindre efter deras synbara eller blott beräknade konstmässig-
het, än efter deras ålder och därigenom både bepröfvade och befästade
styrka.
Men Norge har icke någon adel och skulle, ehuru detta förhål-
lande äfven till en stor del inträffar med Sveriges norra provinser,
därigenom kanhända anse sig icke njuta full anpart i den gemen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
