- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjortonde årgången. 1894 /
193

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JÖNS GEREKESSON ÄRKEBISKOP I UPPSALA 1408—1421 193

vara att han då hyst några goda afsikter, men att döma af hans
enskilda lif, där han gjorde sig skyldig till alla de förbrytelser,
hvilka han så strängt fördömer och belagt med svåra straff, och
af det sätt, hvarpå han sökte gendrifva de anklagelser, som
sedermera ställdes mot honom själf, vill det synas, som om han
vid sin lagstiftning föga tänkt på sitt eget syndaregister. I af-
seende på den rent kyrkliga förvaltningen har han påtagligen
så mycket som möjligt sökt undvika ailt samarbete med sitt
kapitel, hvilket ock endast motvilligt ägnat honom den blinda
lydnad han fordrade. Uppträdde han där någon gång, var det
vanligen endast för att främja rent personliga syften. Sa ogyn-
samt stämda kapitelbröderna än voro emot sin preses, lyckades
han dock att så framställa sina önskningar, att han förledde
dem till beslut, som, om själfva sakförhållandet varit dem klart,
kanske utfallit annorlunda. Naägon tack för sitt tillmötes-
gående rönte de dock aldrig. Så väl inom kapitlet som eljest i
umgänge och samtal bemötte han dem med högdragenhet och
förakt.? Liknöjd för den kyrkliga förvaltningen och själavärden
med hvad därtill hörde lät han kapitlet i detta afseende sköta
sig bäst det kunde. Däremot ägnade han, enligt Erici Olai och
Johannis Magni vittnesbörd, sa mycket större intresse åt det
rent världsliga. Såsom ärkebiskop innehade han flera förlänin-
var — huru vidsträckta kan ej bestämdt uppgifvas, men att åtmin-
stone Roden samt under någon tid äfven Stockholms slott och an-
tagligen äfven en del af dess län varit i hans värjo, framgår af be-
varade handlingar,” likasom det är sannolikt att han äfven inne-
haft Stäkets län. Såsom världslig styresman i dessa förläningar
likasom för öfrigt inom stiftet uppträdde han lika samvetslöst
och strängt som någon af konungens egna fogdar. Visserligen
synas hans äldste biografer vilja antyda att hans hårda utpress-
ningar och våldsamheter ägt sin yttersta grund däruti, att han
mera ansett sig som en konungens än en kyrkans ämbetsman,
och särskildt har Johannes Magnus betonat detta, för att däraf
få ett tillfälle till en straffpredikan öfver svenskarne i allmänhet
samt öfver det lutherska kätteriet och dess i hans ögon med konung
Erik jämförlige höge beskyddare i synnerhet. Med kännedom

!’ Capitulares suos ptui et vilipensioni habuit, tam in consiliis, qnam
conversatione et allocutione (Ericns Olai). Jfr kapitelbrödernas egna klagomål.

? Silfverstolpes Dipl. Suec. n:o 2439, för Rodhen, och n:o 2661 för Stock-
holms slott, »castrum regale sibi commissum>.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 18 01:28:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1894/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free