Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 G. DJURKLOU
om ärkebiskopens personlighet och ständiga penningebehot Ka:
man dock tryggt antaga att han äfven i detta fall liknat d:
kungliga fogdarne och efter tidens sed i främsta rummet sökt
egen vinning. Den yppighet och prakt, han utvecklade i sa vä,
sitt enskilda som offentliga uppträdande, i förening med en stor-
artad byggnadsverksamhet på ärkebiskopsstolens slott och gårdar.
hvilka ny- och tillbyggdes samt starkt befästades,’ den talrika
uppvaktning och de krigareföljen, hvarmed han omgaf sig. ådrog»
honom stora utgifter. Med hans visserligen rikliga men dock för
allt detta otillräckliga inkomster kunde dessa icke betäckas, uta
andra utvägar mäste sökas för att fylla det ständigt växande
behofvet. Sedan hans enskilda tillgangar häraf uppslukats, sk ufd-
satte han icke blott sig själf och ärkebiskopsstolen, utan bör-
jade äfven förskingra kyrkans gods, tillhörigheter och klenoder.
och skydde ej heller att under form af lån och försträckningar
taga mutor eller, där så fordrades, gripa till rena väldsbragder
Hans enskilda lif var dessutom langt ifrån sådant, som höfde-
en andans man. På sina slott och gårdar lefde han nästan sa-
som en turkisk pascha i sitt harem under ständiga gästabud
med företrädesvis kvinnliga men dock förnämliga tgäster.” och
hängaf sig åt de vildaste utsväfningar. Tvyrannisk. djärf, och
hänsynslös öfver alla gränser ingaf han dock en sådkn fruktan,
att hvarken kyrkliga eller världsliga myndigheter, icke ensfmed-
lemmarne af hans eget kapitel, som härtill voro ständiga fögon-
vittnen, vagade sätta en gräns för hans vilda framfart, och äfven
om efter deras egna samt Erici Olai uppgifter faderliga, fbroder-
liga och sonliga förmaningar icke sparats hvarken mfntligen
eller skriftligen,” saknade de dock mod och kraft att Skrida till
en offentlig anklagelse. Men hvad ärkebiskopens suffraganer ocl:
kapitelbröder icke vågade, det bäfvade ej en enkel stockholms-
borgare, hvars trolofvade brud han röfvat, att sätta i verks.
Med okufligt mod och den segaste ihärdighet ansatte han du,
öfvermodige prelaten och slutade ej förr, än både påfve och Y sn
— sta
LG
!’ Om hans byggnadsverksamhet upplyser Reg. Eccl. Upsal. att ban isch
byggt ett stenhus och på Arnö tre — och Johannes Magnus omtalar hats >1-
fieentia> i detta fall. » > fom
2 Cum mulieribus nobilibus multum conversationem et familiaritatem hätta”
proptereaque gravissime infamstus (Er. Olai). ; då
3 Hune Domini Capitulares tum scriptis quam vive vocis oraculo /multigde bv
et multotiens avizabant, et paternaliter ac fraternaliter et filialiter scPius insyne
bant, ut patet in multis cormwm missivie ad enm directis (Er. Olai). )Nägrn st igjieite"
hafva dock icke blifvit bevarade. fore
209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
