Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 G. DJURKLOU
sal i dennes och hans hustrus samt flera andra trovärdiga per-
soners närvaro formligen trolofvade sig med honom. Giftermaåls-
aftalet bekräftades med vanliga fästegåfvor, ringar växlades och
kontrahenterna kysste och omfamnade hvarandra i vittnens när-
varo, såsom sedvanligt var. Allt hade således tillgått som vid
förberedelsen till ett lagligt äktenskap (maritale conjugium) och
det högtidliga gästabudet till aftalets bekräftande saknades ej
heller. Men omkring 10 dagar därefter hade Helleka ändrat
tankar, såsom det vill synas, på grund af andras ingifvelser.!’
Hon förklarade nu att aftalet endast varit villkorligt, och att
fästningen ej skett »per verba de presentix, d. v. 8. så att kontra-
henterna från trolofningsdagen skulle anses olösligt bundna, utan
att trolofningen endast varit en »desponsatio de futuro>, ett blott
löfte om framtida äktenskap. Då fästmannen icke ville åtnöjas
med denna tolkning af aftalet utan fordrade äktenskapets be-
kräftelse med kyrkans band, vände Helleka sig till ärkebiskopen
Jöns Gerekesson för att få trolofningen bruten. Denne synes
genast från början hafva varit lifligt intresserad för den vackra
änkan, ’om af rent personliga skäl eller såsom gynnare af en
annan friare Gottschalk Severinghusen, äfven denne en rik Stock-
holmsborgare, därom kunna finnas skilda meningar. Han lof-
vade att ordna saken efter Hellekas önskan och kallade båda
parterna att möta på ärkebiskopsgården Arnö, där Ludbert ock-
så infann sig men Helleka uteblef. Saken kunde således icke
till pröfning upptagas, hvarför ett nytt möte utsattes på Almare-
stäk. Där infunno sig båda parterna, åberopande de personer,
som närvarit vid trolofningen och bevittnat de ord, som därvid
uttalats. Dessa hade ej inkallats, hvarför så väl parterna som
deras vittnen tillsades att a annan dag möta på ärkebiskops-
gården Tuna, där äfven dekanen vid Uppsala domkapitel herr
Lindvid tillstädeskom och förde protokollet. Samtliga vittnes-
målen voro till Ludberts förmån, hvarför han fordrade att ärke-
biskopen måtte stadfästa trolofningen såsom skedd »per verba
de presenti> och förklara Helleka för hans lagliga hustru. Detta
synes dock icke hafva ötverensstämt med ärkebiskopens uppfatt-
stift till ärkedjäknen sedermera biskopen Gjurd Petersson Rumpa. D. Sv. n:o
722. 1409 den 18 oktober kallas han Didrik Sappen, ibid. n:o 1200. Han
synes hafva varit af en tysk patriciesläkt och förde en belagd snedbjelke i skölden.
Eljest fanns en dansk släkt Sape eller Sapi, innen denna hade till sköldemärke en
anter.
n ! >In aliam mentem inducta seu pocius seducta> säges det i den anförda
urkunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
