Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212 G. DJURKLOU
bara steget att vädja till kurian emot den myndige ärkebiskopen.
Hans kärlek till Helleka och förbittring emot den i hans lycka
obehörigt inträngande prelaten kunna dock fullt förklara detta
steg. Men att hans kärlek icke förtvinat under de många år
dess föremål undanhållits honom och lefvat i en omgifning, där
äfven den starkaste dygd måste svikta, vittnar om ett öfver-
seende och en fördomsfrihet, som skulle förefalla oförklarliga, om
ej kändt vore att den allmänna moralen den tiden varit lika
slapp som lagarnas stadganden oerhördt stränga, och att kysk-
hetsbrott, föranledda af de från äktenskapets välsignelse ute-
stängda prästerna, då ansågos miudre vanärande för de felande.
Ludberts fördomsfrihet i detta fall var dock icke större än den
här omtalte Jäppe Nilssons, ty icke heller hans kärlek till
Margareta Piil hade förkväfts af bennes förhållande till hans
blodsfrände, och inför Uppsala domkapitel förklarade dessa båda
makar att, om deras sammanlefnad, oaktadt den nära släkt-
skapen emellan Jäppe och ärkebiskopen, kunde göras laglig, de
innerligt gärna (lubentissime) ville fortfarande lefva i äktenskap.
Om Ludbert, när han nu genom både påflig och kunglig dom
återvunnit Helleka, äfven fått hennes odelade hjärta, därom
förmäla häfderna intet, men antagligt är att hon känt tillräcklig
leda vid det tygellösa lifvet på ärkebiskopens slott och gärdar
för att med tacksamhet emottaga hedersplatsen vid den trofaste
borgarens husliga härd. Att Gottschalk efter mötet i Köpen-
hamn sökt hindra Ludberts och Hellekas återförening, därtill
finnes ingen anledning, men ordnandet af de tvifvelsutan inveck-
lade affärerna i dödsboet efter Hans Horn synes hafva kräft
en längre tid. Detta torde kunna slutas däraf att först den 31
juli 1423 betygar Stockholms rådstufvurätt att Helleka, som då
ännu kallas Helleka Horns, aflämnat alla bref och handlingar
hon egde efter sin förre man Hans Horn. Afvittring synes så-
ledes nu hafva ägt rum, och äktenskapet därefter med vigsel
fullbordats, ty den 18 oktober samma år nämnes hon uttryck-
ligen såsom Ludbert Kortenhorsts maka, då arfskiftet efter Hans
Horn emellan Ludbert, å sin hustrus vägnar såsom arfvinge efter
hennes aflidne son med Hans Horn och innehafvare af hennes
giftorätt, samt Cordt Rogge, gift med Horns dotter Dorotea, in-
föres i stadens jordebok. Om Ludbert länge fått njuta sin
genom mönstergill ihärdighet och med dryga ekonomiska upp-
offringar vunna lycka är obekant; men efter den 13 augusti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
