Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÖNS GEREKESSON ÄRKEBISKOP I UPPSALA 1408—1421 213
1425, då han inför Stockholms radhusrätt jämte Cordt Rogge
uppträder i en fråga, som rörde ett af hans företrädare i äkten-
skapet stiftadt prebende, möter han icke mera i handlingar från
denna tid. Emellertid är hans minne förtjänt att bevaras.
Såsom här redan nämnts, vågade ej konung Erik låta ärke-
biskop Jöns återvända till Uppsala efter mötet i Köpenhamn,
utan skulle han tillsvidare — dock i full frihet och vördnad —
vistas hos ärkebiskopen i Lund. Men efter den bistra skrif-
velse, hvaruti Jöns Gerekesson bestred dennes primat, kunde han
väl ej där vänta något hjärtligt välkomnande. Han anhöll där-
för att i stället få stanna hos konungen. Detta beviljades och
tillförsäkrades honom all nödtorft efter hans höga stånd och
värdighet emot löfte på ära och tro att ej olofligen söka und-
komma. Tro och lofven hade dock nu mera för Jöns Gerekes-
son ingen betydelse. Omkring den 15 augusti skuddade han
stoftet af sina fötter och flydde >insalutato hospite> från Dan-
mark, men hvart är ej kändt. Då han sedermera fordrade att
rättegången skulle hällas i Liäbeck, vill det synas, som om han
valt denna stad till tillflyktsort. Emellertid ansåg konungen
nödigt att förordna om vården af hans ärkebiskopsstol och dess
gods, och med biskoparne i Vesterås och Åbo samt riddarne
Nils Eringislason och Krister Nilsson, af hvilka de tre först-
nämnda, som deltagit i rådsmötet, möjligtvis då ännu voro kvar
i Danmark, sändes ett öppet bref till Uppsala domkapitel med
uppdrag att taga vård om de ärkebiskopliga godsen och kyrkans
egendom, intill dess konungen erhållit den helige faderns förord-
nande, huru härmed skulle förfaras. Konungen förklarade där-
jämte att, om kapitlet ej härpå ville inlåta sig, han i så fall
ämnade att förordna någon annan. Kapitlet sammanträdde den
20 september! och förklarade sig villigt att lyda konungens be-
fallning för att om möjligt rädda och bevara Uppsala kyrka, till
hvilken ärkebiskopen redan stod i ren skuld för flera tusen mark
och på hvilken han dessutom genom sköfling och tyranni våld-
fört sig till många tusen marks värde.
Jämte skrifvelsen till kapitlet afsände konungen såsom
»kyrkans lydige som» äfven en supplik till påfven,” hvaruti han,
af nitälskan för rättvisan, kyrkans ära och nytta klagar, att
! Dipl. Saec. n:o 2685.
2? Dennas innehåll är endast känd genom kardinalen Guillermi skrifvelse
den 22 maj 1420. Dipl. Suec. n:o 2776.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
