Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 E. HILDEBRAND
dess konungabalk. Det fanns riksämbeten af mer och mindre
hög alder, hvilka numera begynt stadga sig till fem, kammare
och kansli på det kungl. slottet i Stockholm, domstolar med ur-
minnes traditioner, ståthållare i provinserna eller landshöfdingar
af mera färsk datum m. fl. förvaltningsorgan. Att stödja sig
på den förstnämnda, att utveckla och ordna de senare: det var
den väg, som öppnade sig och som alla tycktes välja.
Hertig Karl hade efter Johan III:s död skyndat till Stock-
holm och genast tagit i tu med oordningen både i kammare och
kansli. I samråd med de ständer, som samlat sig till konungens
bisättning, hade utfärdats en stadga om myntet och en annan
om rättegangsväsendet. På den religiösa söndringen och osäker-
heten gjordes slut genom Uppsala möte och man kände sig
rustad att mottaga den nye konungen.
Sigismund möttes ock vid sin ankomst till Stockholm på hösten
1593 af det generella yrkandet, att ständerna måtte ofördröjligen
blifva försäkrade om religionen, privilegier och »annat mer, som de
böra vara förvissade om>, hvilket allt skulle ytterligare stadfästas på
kröningen, samt att kansleren skulle ha K. M:ts sekret och rikets
handlingar i förvar samt ha uppsikt öfver ordningen i kansliet.
Enskildt uttalade hertigen till rikets råd sin mening, att med den
ed, som konungen borde göra undersåtarna och undersåtarna kon-
ungen, skulle hållas, »som i lagboken uttryckligen förmäles>, och han
uppgjorde redan då ett förslag till konungaed, som i det när-
maste smög sig efter konungabalkens punkter. Några veckor
senare yrkade ridderskapet och adeln på likformighet i fråga om
lagboken — det fanns ännu ingen sådan tryckt — vidare att
med beskattning och lagstiftning måtte hållas, som lagen före-
skref, med riksens råds och ständernas »samkväm i landsändarna»,
att ständerna ej skulle >»trängas> att vidtaga nägra nya ord-
ningar och stadgar eller påläggas skatter, utskrifningar, skjuts-
färder och dagsverken semot lag och rätt och god vilja deras»,
att godt mynt skulle åter upprättas, att:konungsräfst skulle hållas
hvart tredje år och hvart år landsting o. s. v. Samma yrkan-
ken genljuda i prästerskapets postulater 1593, likasom i adelns
oration 1594.
Huru riket åter skall kunna upphjälpas, heter det i sist-
nämnda aktstycke, förstår K. M:t nogsamt, nämligen att vi ma
få en god stadig fred, »att ett kristligt och mildt regemente med
lag och tillbörlig frihet blifver igen upprättadt och att med ett så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
