Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRYTNINGEN I SVERIGES HISTORIA 1594 235
är dessvärre också anledning att misstänka, att byggnadsvurmen
frestade till betänkliga afsteg i finansiellt hänseende. Utförliga
skrifvelser och promemorior visa att ären 1588 och 1589 de
arkitektoniska intressena varit på sin höjd; det arbetades med
ifver både på Stockholms slott och på alla stadens kyrkor. Vid
den tiden inbröt också den sista myntförsämringsperioden under
Johans regering, och det saknas ej anledning att ställa de båda
företeelserna i sammanhang med hvarandra.’ Men medan Johan
ohäjdadt hängaf sig åt byggnads- och försköningsplaner eller med
stigande hetsighet sökte föra sina teologiska funderingar till se-
ger allt under växande oreda i finanserna och växande inre
söndring, mognade sinnena för en förändring. Det personliga
ingripandet, som varit faderns storhet och styrka, hade genom
nyckfullt användande under sonens regering framkallat önskningar
efter ett ändradt styrelsesätt. Sveriges gamla lagbok hade åter
gjorts till föremål för studier och man började bygga framtidens
hopp på densamma. De lediga stunder regeringsbestyren i fursten-
dömet lämnade hertig Karl, använde han bland annat till läsning
af Sveriges landslag och bildade sig därur ev uppfattning om
andan af Sveriges samhällsskick.” På annat håll hade riks-
rådets lärda medlemmar, Hogenskild Bjelke? och Erik Sparre,
likaledes gjort närmare bekantskap med landskapslagar och lands-
lag och kommit till en uppfattning, som för visso var något af-
vikande, modifierad som den blef af trägna forskningar i medel-
tidens adelsprivilegier och statsakter.
Hvad man efter Johans död från alla hall förnimmer, det
är också en åstundan att finna lagbundna former för rikets sty-
relse, och det saknades ingalunda förutsättningar härtill. Man
hade, såsom nyss nämndes, börjat gå tillbaka till landslagen och
arbetedugliga personer. >De fattiga karlar, här nu äro, hafva länge tjänt och
äro så trötte och ledse af det långsamma och trägna arbete, här dagligen före-
faller, så att de blifva ock nn snart aflägse, och innan en snar tid, då blifver
kammaren så alstinges varlös och förblottad, att där är inge duglige personer till
att bekomma.> Skattmästarämbetet var obesatt från Benkt Gyltas död 1574 till
Ture Bjelkes utnämning 1586.
! Åtminstone skrifver Johan III i den långa P. M. 17/..-1588 om kyrko-
byggningen i Stockholm: >»och effter thet sachörerne icke föreslå eller tilrecke til
for:de kyrkiobygninger, så hafve vi nu samptyckt til dhet förslagh om myntet.»
? Om Karls intresse för landslagen vittna hans egna arbeten. Redan i sln-
tet af Johans regering föreslog han icke blott lagens reviderande utan äfven att
den skolle föreläsas i skolorna en eller två gånger i veckan.
> Hog. Bjelke, hvars bibliotek inrymt dyrbara handskrifter, har äfven varit
ägare af vår äldsta bokhandskrift, den äldre västgötalagen, och däri gjort talrika
anteckningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
