Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DATERINGEN AF ALSNÖ OCH SKENINGE HERREMÖTEN 253
Då sålunda Magnus Ladulås i sin konungatitel ända till och med
den 15 maj 1279 begagnar i fast praxis den gamla, enkla formen,
men från och med den 9 juni s. å. i lika bestämd praxis den nya,
dubbla benämningen; då man alltså är hänvisad att söka denna stora
reforms föranledning i någonting viktigt, som under dessa trenne
veckor !5/.—9/, inträffat; då ingen anledning kan hafva varit lämp-
ligare eller naturligare än tillfället af en stor statsbandling, vid
hvilken den nya titulaturen kunde fästas; då Alsnö stadga är det
ojämförligt viktigaste som i svenska styrelsen skett! alltifrån dessa
majdagar 1279 och fram till slutet af 1281; då alla yttre tecken
för öfrigt häntyda på att stadgan leder sitt ursprung från det möte,
som notoriskt varit samman i Alsnö maj 1279 — då synes man
fullt berättigad till den konjektur, som ofvan blifvit framställd; tid-
punkten för Alsnö herredag har blifvit begränsad till tiden mellan
5. och ?’5 1279, och kan då med en hög grad af visshet dateras
till senare hälften af maj 1279, på samma gång den berömda Alsnö-
stadgan skulle få ett nytt och alldeles speciellt intresse, såsom va-
rande den första statshandling som emanerat under den ärorika
skylten Sveriges och Götes konung.
. .
.
Om Alsnöstadgan presenterar sig för oss med ett falskt årtal,
så har Skeningestadgan ingen tidsbestämning alls, så att fältet för
gifvit grunden, liksom han vet att förändringen vidtagits år 1279 (s. 691: jfr
Dalin, s. 254; Strinnholm n. 1256). — I Hist. Tidskr. 1884 (s. 152 £,)
framställer Fahlbeck den uppfattningen, att götanamnet i vår konungatitel är af
främmande ursprung och af våra regenter småningom upptaget efter götalegend
uppkomst. Till stöd härför anföras de trenne påfvebref till Karl Sverkerson, där
den dubbla titulaturen första gången höres (D. S. u:r 41, 49, 5U), samt trenne
bref af Knut Eriksson. Ager denoa uppfattning sin riktighet, så bör å ena sidan
en viss följdriktighet kunna spåras i den utifrån gifna titulsturen, å andra sidan
eu åtminstone något så när jämn stegring kunna påvisas i det inhemska brnket
däraf. Men urkunderova gifva intet stöd åt någotdera hållet. Det visar sig att
påfvebrefven till Karl Sverkerson stå som rena undantag; redan Knut Erikson
tituleras åter rex Svecia allena (bref af Lncius III år 1182, D. S. n:r 94), denna
titolatur är — efter hvad jag kunnat finna — af påfliga kurian sedermera undan-
tagslöst använd ända till 1254, och då Magnus Ladulås definitivt antagit den nya
formen, så är det kurian som dröjer längst vid den gamla (se ofvan). Jag finner
ej heller på någon anvan utländsk handlivg före Magnus den dubbla konungatiteln
begagnad; då ban själf i Laholm 1277 skrifver sig rex Sveorum et Gothorum,
hälsas han af Danmarks konung tillbaka som rex Sueorum allena (D. S. n:r 633).
Å andra sidan har Karl Sverkerson själf satt in göta-attributet i sitt kontrasigill
(B. E. Hildebrand, Sv. sigiller, I). Det försvinner från Knut Eriksons, liksom
denne i sex bref använder den enkla titeln; och därefter förekommer dubbeltiteln
före Magnus Birgerssons tid endast en enda gång, nämligen i brefvet af konung Johan,
D. 5. n:r 160; han skall ock, enl. en visserligen osäker oppgift, hafva haft den i
sitt sigill, se Hild. s 2. Det synes uppenbart, att rena tillfälligheter bestämt
sBzvändningen af den ena eller den andra formen, tills af den sista tillfälligheten
— Mognus Birgerssons personliga intresse — vardt ett beståndande bruk.
! Hvilket stort uppseende Alsnöstadgan gjort i samtiden framgår däraf, att
hon genast, helt eller delvis, i landskapsl oa, VGL Il, UplL. KöpmaleB.
PP
IX, Sdm. L. Köpm. X och XI och Vestm. L. Köpm. XII
Hist. Tidskrift 1894. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
