Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DATERINGEN AF ALSNÖ OCH SKENINGE HERREMÖTEN 255
vittna om ett möte i Skeninge 1284, där Birger fick konunganamn
och Bengt hertigtiteln, antager han att stadgan vid samma möte
utfärdats, hvarpå han äfven anför indirekta indicier (ärkebiskopens
frånvaro).! Härmed skulle stadgan alltså skjutas öfver på året
1254, och en och annan af de nyaste historici har redan börjat antaga
denna förmodan. Men därvid bar man alldeles glömt af Sundby-
brefvet, hvars till utseendet starka bevisning fortfarande skulle för-
hindra hvarje antagande som sätter Skeningestadgan före den 23
aug. 1285.
Vi skola här närmare pröfva beskaffenheten af detta hinder.
Brefvet från Sundby (D. S. n:r 811) nämner som konungens drots
Magnus). Denne Magnus är tydligen den M. Ragnvaldson, hvilken
i handlingarna förekommer som drots i dec. 1282 (D. S. n:r 758),
i juli och okt. 1283 (n:r 767, 774) samt slutligen uppgifves som
död år 1285.? Man vet således att han beklädt drotsämbetet åt-
minstone från dec. 1282 till aug. 1285. Skeningestadgan åter har
i listan öfver deltagarna orden »Knut mathiosson droset> Då nu
stadgan icke kan vara före 1282, så kan hon icke heller vara före
denna augustidag 1285; medan det ger ett godt sammanhang att
tänka sig Knut såsom Magni efterträdare. efter hans under året in-
träffade död.?
Allt detta är ovedersägligt — för så vidt Skeningestadgan verk-
ligen betecknat Knut M:son med drotstiteln, för så vidt således den
gamle afskrifvare, på hvilken Hadorph och utgifvaren af D. S. grun-
dat sina editioner af stadgan, verkligen läst rätt i originalet, då
han skref Knut M:son tillsammans med ordet droszet som en person.
Men detta är icke fallet. Här gömmer sig utan allt tvifvel en fel-
aktig läsart.
För att inse detta måste vi först ställa för våra ögon stadgans
text med listan på deltagare, sådan den bokstaf för bokstaf finnes
aftryckt i D. S
! Kerfstedt, Några anmärkn. rörande Chr. Naumanns framstölln. af sv.
statsförf., Upps. 1877, s. 7.
2 Script. XVI, 8. 63. Utan titel nämnes han redan i maj 1282 (D. S. n:r
744). Redan den 21 sept. 1276 nämnes en Magnus som dapifer (D. S. n:r 618)
— första gången ämbetet visar sig i Sveriges historia —; men denne måste vara
en annan, enär ämbetet år 1281 beklädes af en Folke (D. S. n:r 710, Script. ss.
25, 63). — Botin, Utkast till sv. folkets hist. (1757, s. 321) uppger som Sveri-
ges förste drots Ulf Karlson, och som drots betecknas denne ännu af B. E. Hilde-
brand, Sv. sigiller, I, tredje serien, n:r 46. Utan tvifvel grundar sig denna upp-
gift på ett ställe hos Ericus Olai, hvilket, såsom ofvan är visadt, gömmer ett miss-
förstånd.
3 Eller skulle till äfventyrs Knut kunnat vara droset, samtidigt med att
Magnus var dapifer — skulle någon skillnad kunna vara emellan dessa begrepp,
så att det förra betecknade den nye riksämbetsmannen men det senare den gamle
hoffanktionären? En sådan tanke ges på det bestämdaste ej blott af gamla
svenska urkunder där drottseten just är hoftjänaren (ex. hos Södervall, Ordbok
öfver sv. medeltidsspråket, ordet drotsäte T), utan äfven af konung Magni testar
mente febr. 1285 (D. 8. n:r 802) där såsom testamentsexekutor talas ena gång
>drozatos>, andra gången »dapifer>, alldeles utan åtskillnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
