Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF WACHTMEISTER, HANS SLÄKT OCH HANS FÄLTTÅG 387
>Herr generalen har sökt encouragera mig, måtte herr generalen
nu äfven kunna öfvervinna sig själf. Jag viste konungen herr gene-
ralens bref till mig, och han var sensibel att mot sin vilja gifvit
anledning till en minuts missnöje. Jag kan ej annat än beklaga
denne gode och älskvärde furste, men hans svaghet är ohjälplig, och
således får man ständigt vara beredd på de största inkonsekvenser,
som ofta göra mera ondt än premediterade sottiser. Uti medföljande
egenbändiga bref! lär konungen söka förklara sig och tillfredsställa
herr generalen.»?
Men när Wrede trots denna uppmaning ville fullfölja sin
afsikt att begära afsked, visade Adlercreutz honom, att detta
vore just att befordra verkan af hvad de önskat, som uppsatt:
Pukes instruktion.? Om Wrede öfvergifvit sin armé, hade de
ämnat Sandels öfverbefälet öfver Norra armécen. De hade >äf-
ven velat förmå general Wachtmeister att skilja sig från Kust-
arméen för att ställa den under generaladjutanten öfverste Posses
befäl såsom äfven hörande till faktion. Men detta blef ej heller
utaf. Armfelt såsom general en chef för Västra arméen ville de
på ett högst obetänkt sätt skilja från detta befäl, hvilket redan
var tillagdt statsrådet Adlersparre», men Adlercreutz hade fått
detta i så måtto ändradt. zatt Armfelt är behållen vid befälet,
men Adlersparre med sin fördelning oberoende af Armfelt>+ Af
allt detta kunde Wrede finna »huru man slites om det militära
befälet».
Således skulle äfven Gustaf Wachtmeister aflägsnas från sitt
befäl och fa till efterträdare en af Västra arméens förnämsta
officerare, till hvilken Adlersparre hyste det vinskränktaste för-
troende. Antingen har man icke kunnat eller ocksa icke velat
chikanera bort honom, såsom meningen var med Wrede. Ty
Adlercreutz" uttryck, »att de ville äfven förma general Wacht-
meister att skilja sig från Kustarméen> synes tyda på att man
med honom icke ansett sig böra gå bröstgänges till väga. Af
alla den tidens högt uppsatta män torde ingen person, till den
grad som Gustaf Wachtmeister, uteslutande ägnat sig ät sina
militära plikter utan att på det minsta vis vare sig offentligen
eller enskildt i tal eller skrift yttra sig om de politiska för-
hållandena eller de nya maktinnehbafvarne. Dessa omständig-
! Se Wiblings ofvan citerade arbete: Karl XIII till Wrede ?6’7 1509.
2 27/4, Bil. V.
3 31/7, Bil. V.
+ Jfr E. Tegnér: G. M. Armfelt III, a. 221—233.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
