Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE KRITISKA OCH HISTORISKA UTFLYKTER 351
blef den icke heller uteglömd utan uppmärksammades med en sär-
skild paragraf;! det var dock mindre själfva saken, än domstolens
verksamhet och beroende af Jöran Persson, som man fördömde.
Dess ofrälse beståndsdelar hade ock väckt adelns lifliga harm och
framkallade närmast de bekanta yrkandena i fråga om 1569 års
privilegier, att adelsman i brottmål skulle svara inför konungen och
rikets råd eller sina vederlikar samt dömas efter Sveriges skrifna
lag och icke >»af sådan nämnd eller efter sådana hofartiklar», som
dittills skett.?
I själfva institutionen har man under senare tid varit benägen
att se något nytt och egendomligt, ett afbrott mot gammal häfd, till
och med ett redan från början åsyftadt verktyg för vidtutseende
kungliga planer, för hvilkas realiserande en laga dom kunde vara
till nytta, och man har äfven gissat på utländska, engelska före-
bilder för densamma.? För något engelskt inflytande föreligger
emellertid ej en skymt till verkligt bevis, och det är i och för sig
ytterst osannolikt, att de kungliga giftermålsunderhandlarne. Nils
Gyllenstjerna och Dionysius Beurreus, under sin vistelse vid drott-
ning Elisabets hof skulle gifvit sig tid att taga kännedom om det
engelska domstolsväsendet eller ens medfört några intryck därifrån.
I hvarje fall bör en sådan förklaring, en så snar och direkt in-
verkan från detta land, som i det hela den tiden var Sverige så
främmande, antagas, först när alla andra försök att förklara den
kungliga nämndens urspruug slagit fel.
Onekligen låg det i nämndens organisation något nytt, och
konungen själf var ej omedveten däraf; han hörde sig vid till-
fälle för om allmogens tankar i afseende på densamma, ville veta,
om den förmenade sig hafva någon nytta däraf; men det nya låg
egentligen i domstolens permanenta karakter och sammansättning
samt ännu mera däri, att den stängde tillträdet till regentens egen
person.? Och icke ens i detta bänseende var den utan alla förut-
sättningar i landet, liksom den icke heller torde gått alldeles spår-
löst förbi i afseende på rättskipningens senare utveckling.
Erik Jöransson Tegel berättar,” att Erik XIV på riksdagen
i Arboga, april 1561, skulle hafva underrättat ständerna om sin
! >Til thet tridie, på thet ingen skulle undkomme hans giller och snarer,
så hafver han giordt sigh en nämpd, tber efter hans vilie alle saker döme och
afsäije skulle. Och hvar the icke kunde komme ther til medh Sverigis lagh,
som icke heller ske kunde, så moste tå the artikler hielpe, som han bade them
förestält> o. ». v. Sv. Riksdagsakt. I1, s. 320.
2 SRA. II, a. 369 m. fl. st.
3 Järta, Sv. lagfarenh, utbildn., Valda skrifter I, s. 279; Silfverstolpe,
Om Jöran Persson och konungens nämnd, Hist. Tidskr. 1881, s. 316 f.
+ I början af sin regering lät k. Erik några räfsteherrar höra sig för i
Småland: »>um konungs nempd, om the benne gille eller ogille>; äfven så hvad
allmogen sade därom, att konungen i egen person ej vidare förhörde alla klago-
mål eller upptog alla suppliker, och icke, såsom hans fader gjorde, själf gaf
svar på dem.
3 Jfr SRA. Il, s. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
