Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIELTRAKTATEN 33
Till sist uttala vi vår lifliga önskan, att docenten Lundström
må få tillfälle att fullborda sitt om stor duglighet och flit vittnande
biografiska arbete samt öfver hufvud att fortsätta sina på ett löftesrikt
sätt pabörjade grundliga källforskningar.
Otto Ahnfelt.
Kielertraktatens Opgivelse som Unionens retslige Grundlag af
L. M. B. AUBERT. 55 sid. Kristiania 1894.
1814 Fra Kiel til Moss. En historisk Undersogelse af Mosse-
konventionen, dens Forudsetninger og politiske Betydning af
Dr YNGVAR NIELSEN. 87 sid. Kristiania 1894.
Genom freden i Kiel afträdde konungen af Danmark till förmån
för konungen af Sverige och dess efterträdare till svenska tronen
och riket alla sina rättigheter och anspråk på konungariket Norge,
hvars alla biskopsdömen, stift och provinser skulle under full ägo
och öfverherskap tillhöra, såsom orden lyda, »å Sa Majesté le Roi
de Sutde, et formeront un Royaume, réuni å celui de Suéde>.
Genom samma fred afträdde konungen af Sverige till förmån för
konungen af Danmark och dess efterträdare till danska tronen och
riket alla sina rättigheter och anspråk på hertigdömet Svenska
Pommern och furstendömet Rigen, hvilka provinser skulle under full
äganderätt och öfverberskap tillhöra, såsom orden lyda, sau Royaume
de Dannemarc, et lui restent incorporés>.
Olikheten i de använda ordalagen måste väcka uppmärksamhet.
Den måste det så mycket mera som, enligt hvad numera är kändt,
i det första svenska utkastet till traktaten äfven om Norges ställ-
ning till Sverige användes uttrycket att dess stift etc. skulle tillhöra
>au Royaume de Suécde, et lui restent incorporés», men att dessa
ord finnas öfverstrukna och i stället i marginalen med Wetterstedts
bandstil tecknade de ord, som sedan återfinnas i traktaten. För-
ändringen kan ej antagas bafva skett för ro skull utan hafva afsett
att uttrycka något om Norges ställning till Sverige och dess konung,
som man ej ansett sig böra stipulera om Svenska Pommerns och
Räögens ställning till Danmark och dess konung. Ordalagen torde
ojäfaktigt antyda en bättre ställning för Norge än den som tillför-
säkrades Pommern. Hvad kunde man härmed mena? I traktatens
Art. V utfäste sig konungen af Sverige att bibehålla invånarne i
Norge vid deras >lagar, friheter, rättigheter och privilegier, sådana
de för närvarande äro gällande», Men häruti kan olikheten i Norges
ställning och Pommerns ställning icke bestå, ty i Art. VIII gaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
