Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 ÖFVERSIKTER OCH GRANSKNINGAR
det sig då så, att man icke gärna kan liknöjd lämna det å sido,
utan måste göra sitt bästa för att tyda det, och tyda det rätt.
Formernuas regelbundenhet i medeltidens skriftspråk gör det så-
lunda ganska lätt att komma till en viss grad af färdighet och säker-
bet i dess tydande. Det är här icke det första steget, som kostar,
men så mycket mer det sista. Årtiondens erfarenhet kräfves för att
komma till rätta i de svåraste fallen, som möta. TI skrifter från en
mera mångskrifvande tid möta ju ock dylika svårlösta problem, men
deras lösning medför icke alltid samma tillfredsställelse, som den
rätta uttydningen af en svårläst skrift från medeltiden; af den sist-
nämnda kommer paleografen nästan alltid förr eller senare att hafva
hjälp i förnyadt.fall, då däremot detta ingalunda gifvet kan sägas i
afseende på skrift från senare tid.
De föreliggande skriftprofven äro ämnade att tjäna till vägled-
ning för dem, som vilja forska i medeltidens häfder. Som ofvan
antydts, skall det visa sig, att början icke är så synnerligen svår:
de hinder, som sedermera möta forskaren, äro i allmänhet taladt icke
så särdeles talrika, men så mycket envisare. Då kräfves vana, lång-
samt förvärfvad, och en grundlig kännedom af medeltidens språk
och uttryckssätt. Tiden skänker detta; utgifvarne af detta arbete
hafva gjort sitt bästa för att utsprida den paleografiska kunskapen
inom värt land.
Naturligtvis beror detta arbetes värde på den urskillning, hvar-
med exemplen blifvit valda, och på den tillförlitlighet, hvarmed de
äro återgifna. Hvad den senare angår, är ju det fotografiska åter-
gifningssättet en god borgen, och om planschernas tydlighet och klar-
het öfvertygar sig lätt en och hvar. Generalstabens litografiska an-
stalt har bär inhöstat en ny lager.
Utgifvarne hafva vid valet af urkunder sökt lämna prof från
skilda årtionden; sålunda meddelas 4 från 1100-talet och lika många
trån 1200-talet, 7 från 1300-talet, 8 från 1400-talet samt 5 från
1500-talet. De öfriga 11 planscherna återgifva blad ur böcker,
skrifna den äldsta, den s. k. äldre Västgötalagen, omkring 1280, den
yngsta i slutet af 1400-talet. Oss synes valet hafva utfallit särdeles
lyckligt, dels emedan urkunderna äro så pass typiska, att den i
diplomläsning något förfarne lätt igenkänner deras ålder, och sålunda
äfven ändamålet att i detta afseende lämna nybegynnaren ledning,
torde böra vinnas, dels ock därför, att de antingen på grund af sitt
innuchåll eller sina i paleografiskt hänseende egendomliga kännetecken
äro ägnade att vinna läsarens särskilda intresse. Man återfinner
här sålunda den äldsta inom Skandinavien uppsatta, ännu bevarade
skrift (1135), det äldsta i Sverige utfärdade bref (1164—1167), ett
af de äldsta svenska kungabrefven (1167—1185), en påfvebulla >in
amplissima forma» (1185), en handling, på ett högst egendomligt
sätt påtecknad af Sveriges konung och ärkebiskop (1225), franske
byggmästaren Etienne de Bonneuils förbindelse, då han begaf sig till
Sverige för att tillträda sitt arbete vid Upsala domkyrkas uppförande
(1287), en af de äldsta på svenskt språk skrifna urkunder (1344),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
