Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA BESKICKNINGARS BERÄTTELSER 67
begärdes, utan man gick till och med därhän att, förrän ett svar
från Sverige hunnit anlända, formligen låta erbjuda sin mediation
så väl i Stockhelm som i Petersburg, vid sistnämnda bofvet med till-
lägg, att enligt preussiska kabinettets tanke status quo borde blifva
grunden för den tillkommande fredsunderhandlingen. 1 nära sam-
band med dessa förklaringar stodo också Preussens diplomatiska steg
för att nödga Danmark till en neutral hållning. Emellertid utöfvade
Preussens insinuationer på danska kabinettet föga eller intet intryck;
det visade sig således nödvändigt att tala ett rent språk. I själfva
verket lyckades C. genom sina trägna föreställningar slutligen utverka
i Berlin ett beslut att genom en kraftig diversion skynda till Sveri-
ges undsättning. En kår af 16 bataljoner infanteri och 30 skvadro-
ner kavalleri under prins Fredriks af Brunsvig befäl gjordes oför-
dröjligen marschfärdig, och den 11 oktober 1788 afsändes till Köpen-
hamn en deklaration, som hotade med ett angrepp på Holstein och
Schlesvig, så vida danska arméen ej genast droge sig utur svenskt
område. »Det mäste vidgås-, anmärker C., »att preussiska hofvet
vid detta tillfälle gjort Sverige en betydlig tjänst».
Efter att därpå hafva belyst de grundsatser, som preussiska
regeringen följde under de mångfaldiga underhandlingar, hvartill
danska hofvets tillgifvenhet för Ryssland sedermera gifvit anledning,
redogör U. med några ord för de orsaker, som bidragit till, att alla
hans föreställningar vid preussiska kabinettet, så väl angående en
mot Ryssland riktad offensiv allians, som beträffande de villkor, som
vid fredsslutet med Ryssland borde uppställas, förklingade utan ver-
kan. Ett bättre resultat uppnådde, som bekant, de underhandlin-
gar, hvilka under samma tid fördes med Preussen och afsågo upp-
tagandet af ett lån för att kunna betäcka den penningbrist, hvari
Sverige i följd af ryska kriget råkat. Den 31 maj 1789 under-
tecknades nämligen i Berlin en konvention, i kraft af hvilken Sverige
på ett år erhöll ett lån af 1,100,000 sécus de Prusse> till 5 procent.!
C:s berättelse om de lika intressanta som invecklade underhandlingar,
hvilka stodo i sammanhang med detta fördrag, är icke blott alltför
summarisk utan äfven delvis felaktig. Detta senare gäller t. ex. om
hans uppgift, att Berlinkonventionen utan närmare tidsbestämmelse
skulle hafva tillförsäkrat Sverige 1,100,000 svenska riksdaler till 2!/2
procent; ett misstag, hvilket sannolikt beror därpå att, förrän rati-
fikationerna utväxlades, på grund af senare underhandlingar dels den
ursprungliga räntan minskades från 5 till 3’,2 procent, dels den ur-
sprungliga återbetalningsterminen ökades från 1 till 2 år.” Såsom
1 I det fördragsutkast, hvilket följer såsom bilngn till C:s bref af den 31
maj, uppgifves >»>la somme de 1,100,000 écus, argent courant de la Prusse de
P’année 1764, pour en jouir pendant une année å raison de ving pour cent par
année>,
> Den 23 juli meddelar C. i ett bref till statssekreteraren Ulrik Franc, att
Hertzberg hoppades utverka, >att fastställa intresset i stället för 5 & till 3’ s
$>. Att Hertzbergs försök lyckades, utvisar Fredr. Wilhelms originalbref till
Gustaf III, Berlin 3 ang. 1789 (Gustavianska saml. Upsala bibl), däri det heter:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
