Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 ÖFVERSIKTER OCH GRANSKNINGAR
kas genom andra samtida källor.!? Däremot synes mig C:s omdöme
om den namnkunnige preussiske statsmannen grefve Hertzberg vara
nog strängt. Att det tydligen förestafvats af harm öfver Hertzbergs
upprepade försök att med begagnande af Sveriges dåvarande finan-
siella svårigheter lägga Pommern under Preussens spira, länder för-
visso C:s patriotiska sinnelag till stor heder.” Men denna hans på
visst sätt ganska berättigade ovilja skjuter öfver målet, då den förut-
sätter egoistiska motiv till Hertzbergs handlingssätt, eller då den
glömmer, att Gustaf III, genom sin under denna tid flerfaldiga gåu-
ger offentligen uttalade benägenhet, att mot en penningsumma afstå
Wismar till Preussen, själf befrämjat sträfvanden, hvilka från och
med grundläggandet af det svenska väldet i Pommern städse utgjort
en mycket viktig faktor i den brandenburgsk-preussiska utrikes-
politiken.
Efter denna inledning följer en mera detaljerad skildring af
Preussens förhållande till de europeiska makterna vid början af Fre-
drik Wilbelms regering. Hvad speciellt förbindelserna med Sverige
under denna tid angår, voro de tämligen lösliga, emedan den preus-
siska regeringen besvarade de från svensk sida gjorda insinuationerna
beträffande en närmare allians de båda hofven emellan endast »med
komplimenter och allmänna höflighetsbetygelser>. Att dessa förband-
lingar det oaktadt varit för Sverige ej helt och hället utan nytta,
det utvisar C:s utförliga berättelse om ett längre samtal med Hertz-
berg i maj månad 1788. Ty ehuru den svenske diplomaten icke
förmådde att öfvertyga den preussiske statsministern om nödvändig-
heten af en närmare förbindelse i och för att kraftigt understödja
turkarne samt således förekomma en förstoring af Rysslands i dessa
trakter redan betydliga öfvervikt, så lyckades han däremot under
samtalets lopp komma under fund med den genom Hertzberg utsta-
kade stora diplomatiska fälttågsplan, hvilken under de närmaste åren
kom att utgöra ett slags ledstjärna för Preussens utrikespolitik. Det
kan vidlyftigare inhämtas utaf C:s redogörelse, huru i följd af fient-
ligheternas utbrott mellan Sverige och Ryssland de preussisk-svenska
förbindelserna småningom begynte blifva något lifligare, samt huru
de i Finland timade oförmodade händelserna ändtligen gjorde den
preussiska regeringen mera benägen att öfvergifva den likgiltiga, om
icke illvilliga hållning, man under krigets början iakttagit gent emot
Sverige. Man förklarade sig nämligen i Berlin icke blott af alla
krafter vilja bidraga till en billig förlikning mellan de båda krig-
förande staterna, så snart preussiska hofvets bemedling uttryckligen
! Jfr t ex. R. Koser, Aus dem ersten Regierongsjahre Friedrich Wilhelms 11.
Berichte des kurbraunschweigischen Gesandten v. Beulwitz i Forschungen zur
brand. u. preuss. Geschichte IV, 2, s. 271 o. f. (1891).
2 I C:s bref till k. Gustaf 111, Berlin 31 maj 1759, heter det bl. a.: >Né dans
la Poméranie, et connaissant... tous les avantages dont jouit ma patrie sons la
domination suédoise par In conservation des ses priviltges et immunités, il m’aurait
été douloureux, Sire, d’étre Vinstrument d’une transaction quelconque qui aurait
condnit å séparer cette province on gquelqu’une de ses uppartenances de la Sugde>
(Svenska Riksarkivet.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>