Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE OCH PREUSSEN 1709—15 7
De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Preus-
sen från Poltavaslaget 1709 till fredsbrottet 1715. Aka-
demisk afhandling af BENGT LUNDBERG. Lund 1893.
Hufvuddragen af Sveriges yttre politik under ifrågavarande tids-
skede äro, som bekant, redan längesedan tecknade i F. F Carlsons
historiska skizz »Om fredsunderhandlingarna åren 1709—1718». Se-
dan denna skrefs (1857), har emellertid åtskilligt nytt af forsk-
ningen bragts i dagen och en del detaljer återstå ännu att utfylla.
Hvad särskildt förhållandet mellan Sverige och Preussen beträf-
far, är detta för förra delen af stora nordiska kriget belyst i en
uppsats af E. Carlson »Sverige och Preussen 1701—1709> (Hist.
Bibl. 1880), till hvilken Lundbergs framställning på sitt sätt kan
sägas bilda en fortsättning. Från preussisk sida har ämnet behand-
lats i J. G. Droysens bekanta verk »Geschiehte der preussischen
Folitik» IV, som alltigenom på ett viktigt sätt supplerat författa-
rens svenska källor. Dessa ha väsentligen utgjorts af utrikesregistra-
turet och de i riksarkivet förvarade depescherna från Sveriges då-
varande representanter i Berlin, Leyonstedt, Brunell och Friesen-
dorf, brefvexlingen mellan den i diplomatiska värf högtbetrodde
Mauritz Vellingk och Mällern samt för de senare åren Erik Sparres
beskickningshandlingar och korrespondens, den sistnämnda delvis
tryckt i Handl. rör. Skand:s hist. Ur dessa källor har författaren
framdragit åtskilliga upplysningar, som ställa vissa sidor af Karl XII:s
politik under några af stora nordiska krigets mest kritiska år i kla-
rare belysning än förut.
Väl hade Sverige redan före 1709 stått i underhandling med
Preussen; ja, Brandenburg-Preussen var i själfva verket förutom
sjömakterna den enda stat, med hvilken Karl XII under förra hälf-
ten af stora nordiska kriget afslöt förbund. Både i Haag 1703,
då Karl erkände Preussens konungavärdighet och erhöll visshet om
dess neutralitet under kriget i Polen, samt i Berlin 1707, då konun-
garna af Sverige och Preussen ingingo ömsesidigt försvarsförbund
och åtogo sig den protestantiska saken, hade ett närmande dem emel-
lan skett.
Efter Poltavaslaget inträdde emellertid förhållandet mellan Sve-
rige och Preussen i ett nytt skede. Genom sitt läge mellan Polen,
där kriget efter August II:s återkomst ständigt hotade slå ut i full
låga, och Pommern, där den ur Polen återvända svenska hären all-
mänt befarades skola oroa grannländerna, blef Preussen djupare än
förr intresseradt i de åtgärder, som från svenska sidan kunde komma
att tagas till krigets fortsättande; detta så mycket mer, som Preus-
sens gränser voro nästan blottade på försvarskrafter. medan dess
trupper allt fortfarande kämpade i de allierades leder mot Ludvig
XIV. Under sådana förhållanden blef den svage och fåfänge Fre-
drik I:s politik ännu mer vacklande än förut. Hans mål var, liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
