Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YTTERLIGARE OM KIELFREDEN OCH UNIONEN [ri
beslut om adelsskapet och stortingets krångel i afseende å Norges
andel i den gamla danska statsskulden, hotade att sätta Kieltrak-
taten i utöfning och >återinträda i hela fullheten af de rättigheter,
den förlänat honom> ov. s. v. Karl Johans tankegång kan reduceras
därtill att den författning, på hvilken han gått in, kunde han, när
han ville, återkalla eller ändra, om han funne stortinget illa be-
gagna den — ungefär såsom Karl X i Frankrike några år senare
gjorde genom de beryktade ordonnanserna. För att stödja sin rätt
till en sådan åtgärd låter ban förstå att konungen »ingalunda vare
sig skriftligen eller muntligen> afstod »från den absoluta makt, som
genom Kieltraktaten åt honom öfverlämnats och hvilken, såsom sagdt,
af alla Europas makter garanterats».! Detta säger han, som under-
tecknat Mosskonventionen, som ledt Karl XIII:s politik, när norska
zrundloven antogs, och som själf besvurit samma grundlov. Han
har aldrig uttryckligen afstått från den absoluta makten! — Karl
Joban säger vidare att han antagit konstitutionen, emedan han i
nägra inflytelserika mäns önskningar trott sig se ett uttryck för
Hertalet af nationen. Han visste dock väl, huru den norska grund-
loven tillkommit och att den verkligen beslutits af den af norska
folket valda representationen samt således icke blott var ett uttryck
för några inflytelserika mäns önskningar.
Hvad Karl Johan hotade med var en statskupp. En stats-
kupp, likasom en revolution, kan vara en politisk nödvändighet,
eburu alltid en bedröflig sådan. Det kan här vara likgiltigt, om
1821 års tilldragelser utgjorde tillräcklig anledning att tänka på
statskupp. Att de icke utgjorde ett brytande af unionen, är tyd-
ligt. Men att förf. kan i en skriftlig handling, hvilken, såsom
denna, i uppenbart oriktiga uppgifter söker försvar för hotet med
statskupp, se ett dokument, hvars påståenden kunna utan vidare
tagas för goda såsom bevisning om uppgifters sanning, det må väl
anses förvånande. Och förvånande är äfven att förf. just vid redo-
görelsen för ett sådant dokument framhåller dess författare såsom
den allra kompetentaste att lämna kommentar till Kielfredens för-
hållande till unionen. Karl Johan var en mycket framstående man.
Anm. är sannolikt mera villig att högt uppskatta hans lifsgärning
än förf. är det. Men när Karl Johan var i sin hetsiga sinnes-
stämning eller ville skrämma, såsom när han kom med statskupp-
hotelser, eller när han ansåg lämpligt att framhålla sina egna för-
tjänster, så var han ej noga med fakta eller deras färgläggning. Då
visade ban sig ej sällan sakna antingen vilja eller förmåga att
1 »8S. M. heter det i den franska texten, ne renonga aucunement bi par
éerit Di verbalement å son pouvoir absolu cédé par le traité de Kiel et garanti,
comme on la dit, par toutes les puissances de P’Europe.> Han fortsätter där-
efter med följande i början något dunkla ord: >A Ja vérité on pourrait dire que
cet abandon pourrait itre regardé comme taeite> (al förf. öfversatta med: »>Dess
nppgifvande kan anses hafva skett i tysthet). Le roi n’a pas Vintention de
mettre å Fexéention le dit traité, ni les nctes de garanties> ete. Men onder vissa
eventualiteter >Sa M. rentrera dans tonte la plénitude des droita qne te traité de
Kiel Jni a accordés.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
