Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medföljer Hist. Tidskrift 1894."
Svea lifgardes traditioner
Svar på ofverstlöjtnant Gustaf Björlins genmäle
af E. L.
Då frågan om Svea lifgardes traditioner redan blifvit under-
kastad en så vidlyftig granskning, att en vidare diskussion i ämnet
knappast torde kunna påräkna något mera allmänt intresse, vill jag
söka fatta mig kort, då jag nu går att besvara öfverstelöjtnant
Gustaf Björlins genmäle till min förra afhandling.
G. B. söker först bevisa, att de 15 »gamble drabanterna» ej
tillhörde gardeskompaniets äldre personal utan utgjorde en särskild
kår; han uppgifver till stöd härför, att de alltid i räntekammar-
böckerna upptagas under rubriken >hoffolket>, under det gardes-
kompaniet upptages under rubriken >krigsstaten», att aflöningen till
de förra utgick under namn af kost, till det senare däremot med
>sold och läning>, att de förra lydde under hofmästaren Bengt Kafe,
å hvars aflöningsrekvisitioner de upptogos tillsamman med den öfriga
hofpersonalen, under det gardeskompaniet var militäriskt organiseradt
och stod under befäl af sin egen kompanichef.
Räntekammarböckerna äro emellertid ej i detta hänseende konse-
kventa. Sålunda finner man t. ex. af räntekammarböckerna för åren
1627—29, att drabanterna upptagas under rubrikerna zskrijgsfålk:
och »>krigsstaten», under det man å andra sidan finner af Torsten
Bengtssons räkning i juli 1633 att gardeskompaniet aflönades af
hofkassan. Hvad vidare beträffar aflöningssättet, göres likaledes icke
alltid den åtskillnaden, som i genmälet frambålles. Å nyss nämnda
räkning finner man nämligen kostpengar upptagna såsom utgift i
Wolgast till Leibguardiet. Äfvenså erhöllo blårockarne, hvilka ju
äfven voro militäriskt organiserade, kostpengar, medan de gjorde
tjänst i Nyköping.? Att hofmästaren rekvirerat aflöningen för dra-
banterna får väl slutligen ingalunda anses bevisa att desse lydde
under honom.
Det synes sålunda ej vara till fullo ådagalagdt, att de 15
gamla drabanterna» icke kunnat tillhöra gardeskompaniet.
Hvad åter beträffar de 12 uppvaktarne, torde få lemnas oaf-
gjordt, huruvida de voro kvarlämnade och tillhörde Gustaf II Adolfs
gardeskompani eller, såsom i genmälet motiveras, nyantagna. För
den förra åsikten talar emellertid den omständigheten att icke mindre
än 6 af dem, som npptagits i 1634 års rulla, återfinnas i den för
1629, då kompaniet äfven var i Sverige, men ej i rullorna för de
mellanliggande åren, då kompaniet var i fält. G. B. fäster upp-
märksamheten på att zunder hela året 1632 icke utbetalts en enda
daler för några uppvaktare i Sverige.> Huru härmed förhåller sig,
! Härmed nfslntas diskussionen om denna fråga i Hist. Tidskr. Red.
2 Rikshufvudboken 1633, parti 2,931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
