Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 E. L.
torde dock vara svårt att afgöra, då de flesta räkenskapsböcker för
detta år äro bortkomna.
Den af mig påvisade samhörigheten mellan änkedrottningens
drabanter (blårockarne) och Gustaf II Adolfs gardeskompani stöder
sig icke, såsom i genmälet antages, endast på en rubrik i kläde-
kammarboken för 1633 utan på innehållet af flera handlingar.! Så
finner man t. ex. i en handling »48 musqueterer under Guardie och 32
H. M. Drottningens drabanter>, hvilka i en annan handling blifvit
sammanförda under benämningen >80 musqueterer under guardiet>.
För öfrigt har jag i min förra uppsats framhållit hurusom gardet
under denna period betraktades såsom en organisatorisk enhet och
anfört skäl därför, hvilka i genmälet ej blifvit bemötta. Af det
sagda framgår, att för mig ingen tvingaude anledning"synes före-
finnas att frångå min uppfattning att så väl de 15 gamla draban-
terna som blårockarne jämte gardeskompaniet i Tyskland tillhörde
ett och samma truppförband, det må nu förhålla sig med de 12
uppvaktarne hura som helst.
Beträffande antalet af dem som från Gustaf II Adolfs gardes-
kompani i Tyskland ingått i Kristinas tyckes genmälet göra ett
betydelsefullt medgifvunde. Enligt fankommittéens betänkande känner
man endast 6 man, som med säkerhet äro gemensamma för de båda
kompanierna. I not 4, sid 5 i genmälet säger emellertid G. B. att
han efter förnyad granskning icke funnit >tlera än 18, äfven om
Anders Eriksson, ehuru tvifvelaktig, medtages>. Således synas indirekt
17 namn erkännas såsom säkra. I min uppsats har jag sökt visa,
att deras antal var minst 25. G. B. medgifver att detta påstående
läter försvara sig, men finner beviset för detsamma svagt såsom endast
g mdande sig på rubrikerna i rikshufvudbokjournalen 1633. Hvad
de 20 vidkommer, har jag funnit dem genom jämförelse mellan 3 af
gardets rullor. Att de återstående 5, hvilka samtliga sårats i slaget
vid Lätzen, någon tid tillhört Kristinas gardeskompani, framgår otve-
tydigt af nämnda journal, parti 3,798.
Det starkaste beviset för att drottning Kristinas gardeskompani
leder sitt ursprung från Gustaf II Adolfs ligger väl dock däri, att
det ej organiserades såsom sådant förrän i sammanhang med det
senares hemkomst från Tyskland. G. B. påstår visserligen, att Kri-
stinas lifgarde redan från början måste anses såsom ett organisativt
helt, ett verkligt garde, fastän intet särskildt befäl nämnes, emedan
det bestod af både uppvaktare (8) och drabanter (18), och längre
fram, å sid 7, kallar han denna styrka för kompani. Men kunna
verkligen 26 man utan något befäl kallas för ett kompani?
Antagandet i genmälet att riksstaten möjligen underskrefs sam-
tidigt med hofstaten medgifver G. B. sakna afgörande stöd; för min
! Se Klädkammarboken 1633 samt Rikshufvudboken parti 2,177 och 2,603.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
