Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 E. L.
att dessa kvarlämnades, utan endast att få af dem återfinnas i 1634
års rulla, hvilket tyder på att man vid en reducering af kompaniet
i första hand velat befria sig från dem.
I afseende på uttrycket »få bebålla> det »liverij> etc., som in-
smugit sig i betänkandet, söker G. B. visa att det innebär samma
mening som »nu här nå» detsamma. Huru fyndig denna bevisföring
än må förefalla, torde den dock knappast vara fullt öfvertygande.
Naturligtvis vågar jag ej betvifla uppgiften, att den omständigheten,
att kompaniet erhöll sorgkläder i Wolgast, var under utredningen
bekant, men nog gör det då ett egendomligt intryck, att i betänkandet,
sid. 31, finna anfördt såsom skäl för den förmenta afdankningen,
att uppvaktarne >för penningebristens skull icke ens kunnat förses
med sorgkläder utan gingo — oklädde», under det G. B., sid. 9,
finner att »just»! den omständigheten att kompaniet fick sorgkläder
ansågs tala för en afdankning.
I genmälet påstås att med commiss menades denna tid »upp-
börd», hvilken kunde utfås vare sig in natura eller i kontant.
Men den handling i Krigshist. arkiv, hvilken hänvisningen synes afse,
Ådagalägger tydligt, att vid denna tid commissen utgick in natura,
enär i en särskild kolumn anmärkes: »Pläge förr bekomma det till
Rdr räknadt>;, hvarförutom uttrycket annat commiss häntyder på
att här ej gärna kunde vara fråga om kontant ersättning.
Hvad slutligen beträffar den åtgärden att låta en del af de
hemkomna knektarne utfå sin innestående aflöning genom anvisning
uppå landet, kan jag ej finna att G. B. med sin vidlyftiga utredning
lyckats bevisa att här verkligen var fråga om något annat än en
kameral åtgärd. Afräkningen förekom ju äfven vid andra tillfällen
än vid afdankning och den omständigheten att de själfva fingo lyfta
sina aflöningsförmåner i landtränterierna torde lika väl kunna för-
klaras därigenom, att de voro permitterade på längre tid.
Som ett ytterligare stöd för åsikten om kompaniets upplösning
anför G. B. förhållandet med Vlof Fink (not 1 sid. 10). Att han
tjänade såsom musketersergeant i Gustaf Adolfs gardeskompani 1633
men står som simpel uppvaktare upptagen i första rullan af Kristinas
kompani kan emellertid mycket väl hafva berott antingen på en
reduktion af befälspersonalen eller ock på att han blifvit degraderad,
något som under äldre tider ej hörde till ovanligheterna.
. -
.
Jag har här sökt bemöta de inkast G. B. i sitt genmäle gjort
mot min föregående uppsats, och anser mig i allt väsentligt kunna
stå fast vid de yrkanden jag där framställt rörande Svea lifgardes
rätt till traditioner efter Gustaf II Adolfs gardeskompani och Gula
regementet.
E. L.
! Kursiveradt af G. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
