Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEA LIFGARDES TRADITIONER 1
tilläggas, att nämnda antagande icke stödjes af rådsprotokollen, i hvilka
den 9 och 13 aug. 1633 endast talas om »hofstaten>. Och denna
del af frågan måste därför lämnas oafgjord, då några protokoll i
kammaren från denna tid icke finnas i behåll. Vare nu härmed
huru som helst, hufvudbevisen för att Kristinas gardeskompani
existerade före augusti månad 1633 kvarstå i alla fall, nämligen
dels råädsprotokollet för den 6 maj 1633, penningerekvisitionerna af
den 18 juni och 3 juli samt den på dem grundade utbetalningen
af läningen i juli 1633 till >»Hen:s May:tz Drottningens Leibguardie>.
Jag kommer uu till den andra hufvuddelen af frågan, eller den
om ufdankningen i Wolgast. Såsom skäl för att en dylik afdank-
ning ägt rum anföres i betänkandet:
riksråden Oxenstiernas och Soops rekommendationsbref för
gardeskompaniets chef Erik Stenbock, då han med 22 af sina under-
hafvande hellre vill begifva sig till rikskansleren än resa hem till
Sverige;
att Stenbocks trupp efter ankomsten till Frankfurt am Main
kallades >Hans Maj:ts Lijff Guardie>;
de båda riksrådens skrifvelser till pfalzgrefven samt riks- och
kammarråden den 24 juli 1633, rörande" uppvaktares under gardet
anhållan att antingen här (d. v. 8. i Wolgast) nå! det »liverij», som
enligt konungens befallning blef förfärdigadt åt dem i Frankfurt am
Main, eller ock i stället >så mycket annadt Commis>, som kunde
svara däremot, om hvilken anhållan riksråden yttra sig i brefvet, att
det syntes dem >»fast bättre och rådeligen wara dem medh något
annadt Commiss för detta giorda Liveriet att contentera, effter så-
som det meckta sköönt och nästan för gådt ähr således att bort-
giffua>, hvarför de bedja riks- och kammarråden med nämnda upp-
vaktare träffa aftal, antingen dessa skola hafva liveriet eller af kläd-
kammaren något annadt Commiss.?
FE. L., som bestrider, att någon afdankning af kompaniet ägt
rum, anser den omständigheten, att Erik Stenbock och hans 22
höllo ihop under benämningen >Hans Maij:tz Lijf-Guardie>, icke be-
visa någon föregående upplösning af kompaniet, samt håller före,
hvad liveriet vidkommer, att det var lika naturligt, att uppvaktarne
anhöllo därom — »ett minne från deras forne konung och herre —
som att riksråden tvekade att bifalla deras anhållan. Vidare upp-
lyser E. L., att uppvaktarne nyss förut fått sorgkläder och att det
därför, »under denna ekonomiskt betryckta tid> var naturligt, att
! I originaltexten står, såsom E. L. riktigt anmärker, >nu här nå>, och icke,
såsom i hetönkandet, »>få behållar. I den afskrift. eom förelades kommitterade
före beslutets fattande, voro dessa ord återgifnn med »>nu hör vå (få?). ”Tolknin-
gen i betunkondet är icke återgifven under citationstecken. Att meningen blir
densammn som >få behålla», skall jag i det följande visa.
2 Hist. tidskrift 1S93, sid. JAN. Kommittébetänkandet. aid. 32 och 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
