Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N SVEA LIFGARDES TRADITIONER
riksråden ogärna »>»skänkte bort» en dyrbar uniform åt samme upp-
vaktare, som kort förut fått nya sorgkläder, — detta så mycket
mera, som uppvaktarne icke hade rätt att bära densamma för sorgens
skull. Riksråden hemställa därför till riks- och kammarråden, att
uppvaktarne måtte »contenteras» med något annat commiss, hvilket
då antagligen varit svart(!) — anser E. L. — för att kunna an-
vändas. För öfrigt kan ingen tro, säger han vidare, att riksråden,
som i bref af den 24 maj meddelat riks- och kammarråden sin
mening vara att afskeda en del personer, skulle 19 dagar senare
hafva gifvit sorgkläder åt hela gardeskompaniet, för så vidt detta
inbegripits bland dem, som borde afdankas. De nämna ej heller i
brefvet den 24 juli ett ord om någon afdankning, hvilket E. L.
anser icke vara naturligt, i händelse en sådan ägt rum, då Oxen-
stierna erhållit bemyndigande att »afdanka dem han utan förevitelse
giöra kam. I stället talas hela tiden om uppvaktarne vid >H. K.
Maij:ts Guardie (ej om >f. d.> uppvaktarne). Däremot anser E. L.
(sid. 359 i noten) sannolikt, att vid den af honom antagna samman-
slagningen af Gustaf II Adolfs garde och Kristinas en del af det
förstnämnda — hufvudsakligen tyskar — erhållit afsked.
Jag har här ofvan, såsom jag tror, medtagit det väsentligaste af
E. I:s invändningar i afdankningsfrågan och skall nu taga dem i
närmare betraktande, därvid tilläggande ett och annat nytt, som icke
kom att inflyta i kommittébetänkandet.
Jag frågar först, kan den omständigheten sakna betydelse för
frågans rätta besvarande, att af ett kompani kompanichefen tillätes
att med 22 man draga åt ett håll (krigsteatern nere vid Main),
medan en tredje del (ett femtiotal) försvinner åt andra håll i Tysk-
land och en annan del fraktas öfver till Sverige, där den sprides i
landet! (42 man)?? Kan vidare någon med fog påstå, att ett dylikt
kompani fortfarande äger bestånd och att icke personalens sking-
rande i stället tyder på en upplösning? Att tyskarne kvarlämna-
des, medan endast svenskarne hemfördes, berodde icke, såsom E. L.
synes tro, på benägenheten hos de styrande att befria sig från de
förstnämnda? utan helt enkelt på det förbållandet, att vid afdank-
ning af värfvade trupper var det denna tiden sed, att manskapet
från det land, där afdankningen skedde, fick fortskaffa sig själft till
sina hemorter, medan det manskap, som var från annat land, hem-
sändes. Åtminstone var detta fallet med de tyskar, som tjänade vid
Gustaf II Adolfs värfvade regementen.!?
Sannolikheten af att en formlig upplösning af gardeskompaniet
ägt rum i Wolgast ökas emellertid genom uppvaktarnes anhållan om
rätt att »nu här nå> liveriet eller däremot svarande commiss. Ifråga-
varande liveri var helt säkert det »galla Libery», som för gardes-
! Att så verkligen var fallet, skall jag nedan visa.
? Den 16 juli bestod kompaniet af 117 personer. Betänkandet, sid. 32, noten.
> Hvarför hade man icke befriat sig från de polacker, som i många år
tjänade bland de »gamle drabanterna>?
+ Jämför kapitulationskontrakter i Svenskt Krigsh. arkiv. 111 delen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
