Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 SVEA LIFGARDES TRADITIONER
Ett annat viktigt ord är afräkning. Afräkning med krigs-
folk verkställdes denna tid, antingen vid hvar fjärde månads slut,
vid hvarje års slut eller vid afdankningen, allt efter särskild öfver-
enskommelse eller lägenhet. Det var vid afräkningen, som den
resterande eller rätta förtjänsten utbetalades, d. v. s. den egentliga
vinst, som spekulationen att låta värfva sig medfört. Nu framgår af
kvittot, att afräkning ägt rum, men för dem, som strax gingo in
i frökens garde, blott så till vida, att de fått ut en del af sin for-
dran. Hvad var den då för de öfriga, för dem som utfingo hela sin
resterande förtjänst, annat än den afräkning, som ägde rum vid af-
sked? Och vidare, att gifva de 31 namngifna personer, som tillhört
Gustaf II Adolfs gardeskompani, anvisning att af landshöfdingarne i
Östergötland, Nerke och Uppland erhålla sin resterande aflöning,
är visserligen, såsom E. I. skrifver, sid. 368, en kameralåtgärd.
Men den är också någonting annat. Den förnämsta betydelsen ligger
nämligen däri, att personer, tillhörande en värfvad, i garnison
ständigt tjänstgörande trupp, få vandra från Nyköping (gardeskom-
paniets tjänstgöringsort) till Linköping, Örebro eller Upsala för att
utkvittera sina lönemedel; ty att nämnda soldater personligen skulle
inställa sig hos vederbörande landshöfdingeämbeten, framgår ej blott
däraf, att de i brefven till landshöfdingarne alla namngifvas, utan
ock af slutet å det bref E. L. anför i noten sid. 367 och 368.
Efter ordet »låta», hvarmed E. L. slutar sitt citat, står nämligen i
originalet: »hvilket her i Rentte Cammaren, så snart denne zedel
qvitterat her presenteras, skall godt giöras>. Penningar funnos
alltså i räntekammaren för likviden, fastän tiderna, såsom E. L.
säger, voro betryckta, och kammaren ansåg sig äfven skyldig att
betala den resterande aflöningen samt ärnade icke lägga bördan på
landtränterierna i länen. Att dessa skulle göra utbetalningen af
den behållna aflöningen, kan endast hafva berott därpå, att veder-
börande ville hafva ett medel i sin hand att få det afdankade folket
förpassadt till dess rätta hemorter? Hvarför afgingo för öfrigt
skrifvelserna till landshöfdingarne först den 2 september 1633? Det
knngliga liket var ankommet till Nyköping den 5 aug., hofstaten med
däri upptagna >Compagnie de Guardia> underskrefs den 13 i samma
månad. Hvad gjorde nu dessa 31 uppvaktare af Salig H. Maj:tz
konungens garde, då de icke, såsom sina 6 vid frökens garde genast
anställda kamrater, voro i någon tjänstgöring? Svaret blir natur-
ligtvis: de voro entledigade.!
Jag har nu, såsom jag tror, bemött det hufvudsakliga af E. L:s
påståenden. Mot det öfriga kunde väl äfven vara ett och annat
att invända. Det sagda torde dock vara nog för att öfvertyga hvarje
opartisk läsare om det befogade i kommitterades slutkläm i fråga
! Ett ytterligare stöd för den åsikten, att en upplösning af kompaniet ägt
rum, är förhållandet med Vlof Fink, (om han, såsom E. L. antager, är seinme
man som Olof Erichson Fineke). Han tjänade nämligen som musketersergeant i
Gustaf II Adolfs gardeskompani 1633 men står som simpel uppvaktare upptagen
i första rullan öfver Kristinas gardeskompani.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
