Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEA LIFGARDES TRADITIONER Li)
kompaniets räkning förfärdigades i Frankfurt am Main i januari
månad 1632, alldenstund ingen därmed jämförlig post sedermera
under 1632 och 1633 förekommer i klädkammarboken. Den om-
ständigheten, att kompaniet erhöll sorgkläder i Wolgast, var under
utredningen bekant. Men just denna omständighet ansågs tala för
en afdankning. Om uppvaktarne skulle stannat kvar vid kompaniet,
kunde de ju icke för sorgens skull bära liveriet; först efter erhållet
afsked blef detta dem möjligt. Likväl begära de att få liveriet nu.
Hvarför, kan man fråga, begära de att nu få en uniform, som de
visste att de i alla fall, om de stannade kvar vid kompaniet, skulle
få bära, så snart sorgen var öfver? De hade en -temmelig rest»
innestående (se riksrådens bref den 26 juli), för hvilken de måste
»contenteras», men riksråden finna ändock liveriet vara för skönt att
sålunda bortgifva samt hemställa, om icke supplikanterna i stället
kunna utfå annat commiss. Skulle kompaniet fortfarande äga be-
stånd och efter sorgetidens slut antagligen åter anlägga sitt gala-
liveri, bade det väl näppeligen kunnat falla riksråden in att hem-
ställa, att uppvaktarne au skulle få ersättning därför i annat com-
miss? Med commiss! menades denna tid hvad vi militärer benämna
»uppbörda.? Af de persedlar, som klädkammaren hade på sin upp-
börd, skulle nämnda uppvaktare alltså äga att utftå hvad som i värde
kunde svara mot liveriet (vare sig in natura eller i kontant).
I räkenskaperna beräknas commissen i penningar och hade också
före 1630—1632 i regeln utbetalts kontant.?
För afdankningen talar vidare följande i betänkandet anförda
kvitto;
»Efterskrefne under S:lig H. K. M:ts Lijf Guardie, hvilke äro
hemkombne, tilliika med dee andre från Tyskland, och sasom deras
afräkningh wardt gjordt, att dee balfparten aff Johan Witzig (i kam-
maren) bekomma skulle och den andre halfparten fingo de anvis-
ning uppå landet, och efter desse undersk:ne hafwe sig strax utj
Nyköping under H. M:ts Frökens Guardie gitvit, hafve de ingen
anvisning fått till någon Landsortt» o.s. v.
Den fulla betydelsen af detta kvitto synes E. L. icke hafva
förstått. Han fäster sig nämligen blott vid den uppgiften, att några
man strar ingingo i frökens garde, hvilket ju visserligen är en viktig
sida af saken. »De andre», så anser han på grund af ordsamman-
ställningen, skulle komma efter eller hade kommit efter.+ Skälet för
detta antagande är obegripligt. Sedelu är utställd i aug. 16:34.
! Af commissum = det som blifvit anförtrodt.
2 Jämför 1623 års kommissräkning i klädkammaren, 1633 års ordinarie stat,
Krigshist. ark. III, sid. LXI med förslaget n:r 1,005 och dess rubrik >kläde och
eommiss>. Af ordsammansättningarna kommissbröd, kommisskläde har ursprungs-
betydelsen i senare fallet öfvergätt till endast första leden, jämf. snus-tobak och
snus.
3 Krigshistoriskt arkiv. Den frågan torde äfven kunna göres, huruvida
någonsin en värfvad soldat under denna tid utfick den rest, som fanns på hans com-
missräkning, förrän vid afräkningen (om denna se det följande).
.$ Hist. tidskrift sid. 361.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
