Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL IX:S TESTAMENTE OCH TRONSKIFTET 1611 23
symbola, Augsburgska bekännelsen, Augsburgska bekännel-
sens försvar, Luthers katekeser, Schmalkaldiska artiklarna
och »libello concordi:e»; akademien i Uppsala, landtpräster-
nas underhåll, i öfrigt sådana specialiteter, som tillsättan-
det af biskop och superintendenter i vissa orter. De all-
männa yrkandena inskränkte sig till dessa, att konungen
skulle regera efter Sveriges lag, i viktigare saker ej före-
taga något utan hertig Johans och riksrådets vetskap, råd,
och samtycke; att han skulle stadfästa alla välfångna pri-
vilegier och friheter samt söka fred (det sista yrkades äf-
ven af adeln). — Borgerskapets yrkanden voro ännu mera
kortfattade: att hålla dem vid den evangeliska läran, Sve-
riges lag och välfångna friheter, samt stadfästa hvarje
stads särskilda privilegier.! Äfven de ofrälse stånden in-
gåfvo för öfrigt sina enskilda gravamina.
Med användande af dessa yrkanden, men med högst
betydande tillägg utarbetades nu ett antal postulater i
rådets och samtliga ständernas namn, hvilka öfverlämnades
till Gustaf Adolf. Då dessa postulater blott till en mindre
del hade sin källa i de särskilda ståndens yrkanden, måste
man antaga, att det var rådet, som egentligen samman-
satte dem, och att de sålunda äro att betrakta som ett
uttryck för rådskretsens statsmannavishet.?
Jag berörde här ofvan de svårigheter, som mötte, när
man under 1500-talet ville lagbinda det svenska arfkunga-
dömet. Författningen, om man kan tala om en sådan, er-
bjöd inga utvägar, äfven sedan man återgått till lands-
lagens konungaed, hvilket dock skedde först 1594. Själfva
den stigande centralisationen lade i konungens händer en
makt, mot hvilken landslagen, där landskapsförfattningen
ännu ej var fullt öfvervunnen, icke "hade något värn.
1 Något utlåtande af bönderna är icke bevaradt.
? Af denna statsakt har jag sett två afskrifter, en i den anförda
Västeråshandskriften, den andra (tämligen dålig) i samlingsbandet E. 370 i
Uppsala univ.-bibl. (ur Cederhielmska samlingen). Däremot förekommer den
icke i E. 364. Ett fragment finnes i Nordinska saml., Uppsala univ.-bibl.,
vol. 181 fol., slutande på femte punkten. Att denna sammanfattning af
postulaterna verkligen blifvit inlämnad synes otvetydigt framgå af Drivius’
anmärkning för den 23 dec.: »blef uppläst . . . Gustaf Adolphs förklaring och
försäkring på de gravamina, som ständerna och riksens råd hafva samman-
satt och öfverantvardat H. F. N. sig deruppå förklara, hvilken H. F. N:s
förklaring öfverens med postulatis och gravaminibus något när kom.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
