Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL IX:S TESTAMENTE OCH TRONSKIFTET 1611 29
atom tillades ett förbehåll, som i postulaterna saknades,
för utländske »privatpersoner», som i riket kommit in för
sin »handel och vandeb eller krigssakernas skull, att där få
vistas och bruka sin näring, blott de förhölle sig »stilla och
roligen>, icke utspridde sin villfarelse eller försmädade den
antagna religionen och gudstjänsten, ty, slutar betecknande
nog detta tillägg, »ingen öfverhet är mäktig att råda eller
regera öfver ens samvete»: ett mindre vanligt erkännande
den tiden.
Yrkandena i fråga om lagstiftning (punkten 6) ingingo
oförändrade ur postulaterna i försäkringens motsvarande
paragraf.
Åt beskattningen ägnade postulaterna två punkter (den
sjunde och tolfte), hvilka jämte den sjette samarbetades till
en enda i försäkringen (8 6). I båda betonades den viktiga
grundsatsen, att inga gärder eller hjälper (pålagor, krigs-
hjälper, gärder, tullar, växlar) skulle påläggas utan deras,
som vederbör», ja och samtycke.! Borgerskapet hade för
sin enskilda del yrkat, att inga skatter vidare skulle på-
läggas, än de som beviljats på allmänna riksdagar, men
därpå svarades med hänvisning till försäkringen, att ko-
nungen lofvat, att inga skatter skulle påläggas, som icke
kunde beviljas på »något samkväm»: häri förbehöll sig rege-
ringen sålunda fria händer. Sjunde punkten innehöll vidare
ett förbehåll, som uteslöts, eller att beskattning ej skulle få
äga rum i andra fall, än »konungens ed utvisar och lag
förmå». Uteslutningen kunde vara motiverad, men i ko-
ningaeden vid kröningen fick det gamla förbehållet kvarstå
oförändradt. Tolfte punkten innehöll äfven ett angrepp mot
tullen »på alla bondevaror, som föres in till Stockholm,
K. M:t och kronan till intet gagn, men undersåtarne såväl
adel som oadel till stor afsaknad, smädelse och skada» och
endast några fås egennyttiga pung »till späckning>, och dess
afskaffande äskades. Yrkandet förbigicks under tystnad,
och slilla tullen> kom snart att blifva en af hörnstenarna i
Gustaf Adolfs finanspolitik. Vidare innehöll den sjunde
Punkten ett viktigt yrkande, som också ingick i motsva-
rande paragraf i försäkringen, nämligen att ingen utskrif-
! De skulle af »höga öfverheten> icke begäras, mycket mindre på-
läggas och utkräfvas utan nämnda förbehåll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
