Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 . E. HILDEBRAND
kunde genomföra. Nu upptogs saken å nyo genom dessa
postulater, och initiativet måste sålunda sökas inom riksrådet.
Men hvad som gaf Gustaf Adolfs regering dess säregna ka-
rakter, var att det nu kom till ett samarbete mellan de
båda riktningarna, representerade å ena sidan af Gustaf
Adolf själf, å den andra af Axel Oxenstierna, och frukten
blef 1600-talets stora administrativa organisationsverk.
Det är ännu en sida hos 1611 års märkliga urkund,
som bör påpekas. Det är ingen fråga om, att icke postu-
laterna äga en ganska stark aristokratisk anstrykning, lik-
som sedermera själfva försäkringen fick, röjande sig t. ex. i
yrkandena om rådets makt, om adelns användande i ämbeten
0. 8 v. Det var dock ej värre, än att ständerna kunde
förena sig med rådet om samfällda yrkanden. Prästerskapet
själft hade i sitt svar på propositionen om myndighetsför-
klaringen talat om riksrådets vetskap, råd och samtycke i
viktiga angelägenheter. Det var i en annan akt, som de
aristokratiska anspråken mera ohöljdt framträdde, nämligen
i adelns särskilda yrkanden på privilegier. Dessa voro i
hast uppsatta utan full insikt om alla yrkandens innebörd,!
och i dem låg onekligen ett frö till söndring, som blott
alltför väl skulle slå rot, växa upp och öfverskygga fram-
tidens utveckling.
En jämförelse i några viktigare delar mellan postula-
terna och den definitiva försäkringen skall belysa hvad som
ofvan blifvit antydt.
Yrkandena i fråga om den rena evangeliska läran och
skydd mot all kättersk lärdom samt kyrkans styrelse och
akademien upptogos nästan oförändrade i försäkringen. I
första punkten hade dock yrkats på upptagande af hela
konkordieboken såsom en symbolisk bok, om icke förr, så
åtminstone vid kröningen;? vidare (i andra punkten) att om
nu eller i framtiden någon befunnes 1 ett ämbete, som of-
fentligen bekände sig till någon »kättersk lära», han skulle
afsättas. Intetdera kom in i försäkringen, i hvilken dess-
1 Jfr Oxenstiernas yttrande i rådet om jus patronatus 1636, Sv. Riksråd.
prot. VI, s. 404; om säterifriheten ibid. sid. 646—-658.
2? ,Hvilken bok alle rene evangelii församblingar, som hålle sigh till
Augsburgiske confession, bekenne pro symbolo vere doctrine». Jfr präster-
skapets yrkande, sid. 23 här förut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
