Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL IX:S TESTAMENTE OCH TRONSKIFTET 1611 al
Postulaterna innehöllo äfven uppslag till administra-
tiva och judiciella reformer. De flesta af dessa yrkanden
uteslötos visserligen i försäkringen, men de kommo i alla
fall mer eller mindre till sin rätt under loppet af Gustaf
Adolfs regering. Redan i femte punkten, som i det hela
har sin motsvarighet i försäkringens femte paragraf, gjor-
des antydningar om rikskanslerens och riksskattmästarens
befogenhet med afseende på rikets sigill och dithörande
saker å ena sidan, rikets drätsel, regalier m. m. å den
andra, hvilka icke upptogos. Postulaterna innehöllo en
attonde punkt, som icke i försäkringen ingick. Där yrka-
des på en >»tillbörlig reformation» i kansliet och räkne-
kammaren, att de personer, som där användes, höllos inom
sina »ämbetens vissa gränser», att de fingo fast lön o. s. v.
Men äfven om försäkringen ej upptog dessa kraf, föllo de
dock icke till marken. Kammarordningen 1618 och kansli-
ordningen 1626 förverkligade ju de uttryckta önskningarna.
I hvar landsända, hette det i postulaternas tionde
punkt, borde tillsättas »>»ärliga goda beskedliga infödda
svenska män af adel till ståthållare, hvilka kunde skydda
undersåtarne för våld och orätt, samt halla såväl fattiga
som rika vid lag och rätt, hos hvilka allmogen kunde
finna >»tröst och råd» och dem den kunde visa hörsam-
het och lydnad;- likaså skulle >ärliga. oberyktade in-
födda svenska män» sättas till fogdar. Några allmänt
hållna löften i den vägen gåfvos i 8 8 af försäkringen,
men landtregeringens organisation under Gustaf Adolfs
och Kristinas tidehvarf förverkligade önskningarna i detta
hänseende.
Postulaterna innehöllo en märklig punkt, den elfte,
med afseende på bristerna i fråga om domar och rätte-
gångar, och uppdraga en bild af rättskipningens tillstånd,
som tyckes förflytta läsaren till långt aflägsna tider, då
slag satt i spjuts ända». I många orter, heter det, funnos
inga vissa lagmän eller häradshöfdingar. När dom gåfves
på lagmans- och häradsting. funnes ingen, som exekverade
och fullgjorde den, så att. så framt icke en vore så mäk-
tig, att han, som saken tilldömd blifvit, själf sin rätt
kunde fullfölja — hvilket dock vore både nesligt och olag-
ligt och sällan plägade afgå utan olycka — måste han,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
