Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 E. HILDEBRAND
ehuru rättvis sak han hade, den öfvergifva, så att sådana
trätor aldrig kunde komma till någon laglig ända eller
utgång, hvadan förorsakades »eviga trätor, kif, hugg, slags-
mål, dråp och våldsverkam. Lagmän och häradshöfdingar
borde därföre öfverallt tillsättas samt lagmans- och härads-
höfdingsräntor ej användas för andra ändamål. Ett all-
mänt löfte om tillsättande af lagmän och häradshöfdingar,
där sådana icke funnos, gafs i försäkringens & 8. Re-
formerna i rättskipningen 1614 och 1615 tillfredsställde till
en viss grad krafven, och icke utan skäl kunde Gustaf
Adolf 1617 fråga: »är icke lagen genom goda ordningar
åter liksom uppväckt af de döda»? Hvad lagmans- och
häradshöfdingsräntornas användning angick, dröjde det
visserligen länge, innan de uttalade önskningarna blefvo
uppfyllda.
Det kan anmärkas, att postulaterna liksom konunga-
försäkringen, i hvad som rör de allmänna borgerliga rättig-
heterna, endast utvecklade den gamla konungaedens innehåll,
men den förflutna tiden hade visat att verkligheten allt-
för litet stämde öfverens med lagens bokstaf. Det kan
äfven erinras, att vissa yrkanden och löften väl mycket
buro tillfällighetens prägel och lätt nog under ändrade för-
hållanden kunde blifva otidsenliga. Det gäller särskildt
till en del innehållet i försäkringens berömda sjätte para-
graf (om lagstiftning, beskattning, krig och fred, riksdagar
m. m.). Det är slutligen sant att dessa postulater icke
inledde en period af jämn och lycklig utveckling. Jag har
redan påpekat en anledning därtill: tillmötesgåendet mot
de adliga yrkandena, hvartill sedan kommo de långvariga
krigen, som i så hög grad befrämjade adelns makt. Men
i mycket blefvo löftena en verklighet och detta erkändes
också, när det 1654 vardt fråga om att åter upprepa Gustaf
Adolfs försäkring för Karl Gustaf. 1611 års försäkran
var visserligen enligt rikskanslerens mening den »bästa»,
och mycket hade sedan dess »kommit i annat lag», men där-
före behöfde icke heller allt numera upprepas.! Detta
! Jfr Ridd. och Adelns prot. V: 1, särskildt för 26, 27, 31 maj och 1
juni 1654. Rikskansleren kritiserade för öfrigt vissa punkter, såsom den
om fred och förbund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
