Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ad HENRIK SCHÖCK
uppgitves det om Olofs fader Gudröd: >»Sa’s fyr longo
vas» (Kringlas text), och det vill häraf synas, som om skalden
räknat dessa konungar till forntiden. Så vida man så-
ledes bortser från Snorres uppgift, att Ynglingatal diktats
af Harald Hårfagers skald — ett påstående som är svårt
att förena med andra uppgifter om denne skalds lefnadstid
— synas sannolikhetsskälen tala för, att Ynglingatal sna-
rare skrifvits af Tiodolf d. y. än af Tiodolf d. ä. Såsom
strax skall visas, torde man genom en undersökning af dik-
tens historiska moment komma till ett liknande resultat.
En annan tidsgräns har man funnit genom en jämfö-
relse med Eyvind Skåldaspillers genealogiska kväde Håley-
gjatal. Att den ena af dessa dikter är en imitation af den
andra, har länge varit erkändt. Men då man ansåg, att
Ynglingatal författats på 3800-talet och Håleygjatal kort
före år 1000, så var man naturligen utan vidare på det
klara med, hvilken dikt som var original och hvilken som
var efterbildning. Wadstein har förtjänsten af att hafva
bringat frågan under allvarlig diskussion, men jag kan icke
finna, att han valt den riktiga vägen att lösa spörsmålet.
En dylik fråga kan knappt afgöras på annat sätt, än att
man jämför de bilder i de båda dikterna, hvilka äro öfver-
ensstämmande, samt undersöker, hvilka af dessa äro de mest
ursprungliga. Detta har Wadstein icke gjort, utan mera
i allmänhet betraktat spörsmålet. Bugge har däremot i
sitt bemötande af Wadstein utgått från den nyssnämnda syn-
punkten och, som det förefaller, har han äfven lyckats ve-
derlägga honom.
Om man tänker sig galgen under bilden af en häst,
är det tydligt, att man menar, att det är en häst, som den
hängde rider; det är den straffades, ej den straffandes häst.
Ynglingatal är därför i denna punkt ursprungligare, ty här
kallas galgen Signys mans d. v. s. Hagbards häst. Då
Håleygjatal kallar galgen Sigars! häst, så visar detta ut-
tryck, att diktens författare upptagit en bild utan att fullt
förstå dess innebörd. På samma sätt är det eljes icke (?)
förekommande ordet menglotudr gemensamt för båda dik-
terna. Men då det förekommer i Ynglingatal, är det full-
! Sigarr, hvilken lät upphänga Hagbard, var som bekant Signys fader,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
