Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SENASTE UNDEKSÖKNINGARNA RÖRANDE YNGLINGASAGAN 45
komligt på sin plats, ty i den myt, som därvid beröres, har
menet eller smycket en afgörande betydelse.’ I Håleygjatal
däremot kallar Guölaugr menglotuör, utan att detta epitet.
så vidt man vet, har afseende på någon händelse i konun-
gens lif; uttrycket förefaller, såsom Bugge anmärker, endast
såsom en schablonmässig skaldekenning.
Det vill häraf synas, som om Ynglingatal ej kunnat
skrifvas efter 986, då — ungefär — Håleygjatal författades.
Bugge tror sig äfven i Egill Skallagrimssons Arinbiarnar-
kvida hafva upptäckt några lån från Ynglingatal, men de
anförda öfverensstämmelserna synas föga slående. Viktigast
tyckes vara uttrycket »ynglings burar»? men detta visar
ej mera, än att namnet »yngling» såsom synonym för ko-
nung då varit bekant, och förutsätter ej, att Egill känt
också dikten Ynglingatal. Emellertid är, såsom Bugge på-
pekat, framställningen och stilen i Egills dikter så pass
lika med Ynglingatals, att dessa gärna böra förläggas till
samma tid d. v. s. ungefär den tredje fjärdedelen af 900-talet.
Men under denna tid bör den Tiodolf från Hvin hafva lefvat.
hvars son kämpade med i slaget vid Svoldern, och det är
därför ganska rimligt, att att han författat Ynglingatal.
liksom han äfven, hvad tiden angår, kan hafva diktat Hanst-
long och kvädet till Strutharald.
Den omständigheten, att en skald af Evvinds rang
både i plan och enskilda uttryck så rent plagierat Yng-
lingatal, tyckes förutsätta, att denna dikt icke var bekant
i Norge, ty en skald, som har något rykte att förlora. vågar
sig väl ej på ett dylikt plagium, som borde vara uppen-
bart för en och hvar, och den omständigheten talar onek-
ligen för Bugges mening, att Ynglingatal författats i Brit-
tannien. Ett talande bevis på, huru föga känd på Harald
Hårfagers tid och långt efteråt denna sedermera så popu-
lära genealogi ännu var, hafva vi i dikten Hynöluliöd, hvilken
enligt Finnur Jönsson författades i Norge 950—975. I denna
dikt, som just har till uppgift att uppräkna norska ge-
! Påpekadt af Noreen i Uppsalastudier s. 215.
? Ett liknande uttryck (ynglings born) förekommer redan i en dikt,
som tillägges Egills fader Skallagrim (Egills saga kap. 47), men äktheten
af denna lausavisa är ej höjd öfver allt tvifvel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
