Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SENASTE UNDERSÖKNINGARNA RÖRANDE YNGLINGASAGAN 47
konungar ej ansågos såsom medlemmar af en historisk exi-
sterande ynglingaätt.
De ättartal, som för öfrigt meddelas för Harald Hår-
fager, äro alldeles fantastiska samt tydligen »lavede» i sen
tid, och man kan svårligen freda sig från den misstanken,
att konungens närmaste eftervärld vetat ytterst obetydligt
om den berömde envaldshärskarens förfäder, hvilka sanno-
likt voro tämligen obemärkta personer. Längre än till hans
fader, Halfdan Svarte, tyckes traditionen ej hafva gått, och
möjligen var denne den förste af sin ätt. Att han varit
son till Gudröd veiöikonungr. är — såsom sedan skall visas
— åtminstone ytterst osannolikt. Men är det otroligt, är
det också otroligt, att dikten skrifvits på Harald Hårfagers
egen tid, då Gudröds minne ännu ej förbleknat och då man
ännu måste hafva erinrat sig det namn, han bar, och det
område, öfver hvilket han härskat.
Först genom Are tyckes Ynglingatal hafva blifvit be-
kant på Island och i Norge, och detta talar onekligen för
Bugges mening, att dikten författats på Irland för någon
af de därvarande skandinaviska konungarne. De skäl, som
Bugge anför till stöd för denna mening, äro hufvudsakligen
följande. Efter Halfdan Svartes död fanns det i Norge ej
plats för en konung at den betydenhet, som Ynglingatals
Ragnvald måste hafva haft. Dikten har till plan och fram-
ställningssätt inga anknytningspunkter till äldre germansk
diktning, men röjer däremot påvärkan af den iriska konst-
poesien, inom hvilken mänga dikter af ett likartadt inne-
håll finnas; särskildt påpekar Bugge dikten Fianna batar
i nEmain, hvars författare afled 975. Äfven i versformen
wor han sig spåra ett iriskt inflytande och antager därför,
att Ynglingatal skrifvits i Irland af en norsk skald till
ära för en där lefvande konung Ragnvald, som ansåg sig
tillhöra ynglingaätten.
Af dikten finnas numera endast fragment i behåll, ty
— såsom Finnur Jönsson visat — var den en gång betyd-
ligt större. Hvarje konung har i det nu bevarade frag-
mentet fått sig en, en och en half, två eller två och en
half strof. Då hvar och en säkerligen i den ursprungliga
dikten behandlats i lika många strofer, så har hvarje ko-
nung erhållit minst tre och hela kvädet då bestått af minst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
