Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 HENRIK SCHÖCK
93 strofer, så vida antalet af i dikten nämnda släktled varit
— såsom Snorre uppgifver — 30 utom Ragnvald. Men då de
bevarade släktleden endast äro 26 utom Ragnvald, följer
däraf, att — utom stroferna om stamfadern Yngve Freyr
— de tre sista släktleden före Ragnvald under tidernas
lopp gätt förlorade.! t
Att Are haft denna dikt fullständigt framför sig, är
väl ej säkert, men ganska sannolikt. Ares släkt härstam-
made liksom en mängd af Islands mera betydande ätter
från landen i väster, och han kan således hafva haft tillgång
till denna föga kända dikt. Förmodligen var det han, som
först kom på idéen att sammanställa denna släktledning
med det norska konungahusets. Om anledningen härtill
kunna vi nu intet veta, men sannolikt var det ortsanvis-
ningarne i kvädets senare del, som kommo honom att tänka
på kvädet såsom ett norskt konungatal. För hans börds-
stolthet låg det naturligen ock något synnerligen lockande
i tanken, att hans ätt var befryndad med de norska en-
våldskonnngarnes, och som han i likhet med sina samtida
sannolikt hade ett ytterst rymligt genealogiskt samvete,
lät han säkerligen utan svårighet förmodanden och önsk-
ningar öfvergå till visshet. Vi kunna därför förstå, huru
han i Ynglingatals sagokonungar kunde se både Breidfir-
dingarnas och de norska envåldskonungarnes förfäder.
Men hela kvädet kunde ej användas såsom ett norskt
konungatal, ty den senare delen — den som nu är förlorad
— berörde tydligen icke Norge, och denna del, hvilken
afsåg de iriska konungarne, ägde icke i detta sammanhang
något intresse för honom. Säsom källa var således Yng-
lingatal brukbart endast till ledet närmast före Halfdan
Svarte, och här ansåg han af lätt insedda kronologiska
skäl, att ätten grenat sig i en irisk och en norsk afdelning.?
För den senare hade han inga verser att hegagna såsom
! Jämf. s. 43 nederst. Efter en beräknad tidsskillnad af ungefär 30
år mellan far och son, skulle dikten således vara omkring 100 år vngre än
man antagit. Att Odin och Nivrör upptagits såsom släktled i Ynglingatal.
är ytterst otroligt. De hafva tydligen tillagts af senare, mytologiskt lärde
författare. Se härom nedan.
? I tvänne dylika grenar hade ätten redan förut enligt Are delat sig.
i det han antog, att hans egen ättegren stammade från Halfdan Hvitbens
— i ynglingasagan ej nämnde — son Gudröd, hvars afkomlingar utvandrat
till Irland. Anledningen att han bröt af med Olof berodde väl på en tids-
beräkning af samma art som den, hvilken gjorts i föregående not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
