Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 HENRIK SCHÖCK
sidan frå logsogumonnum, huersu lengi hverr haföi sagt.
ok haföi pat åratal fyrst till pess, er kristni kom å Island,
en sidan alt til sinna daga; hann tök par ok vid morg
onnur demi bedi konunga-rfi i Nöregi ok Danmork ok sva
i Englandi, eda enn störtidendi, er gorzk hoföu hér i landi.
ok bykki mér hans sogn oll merkiligust; var hann forvitri
ok svå ’gamall, at hann var foddr nesta vetr eptir fall
Haraldz Sigurdarsonar. Hann ritadi, sem hann siålfr segir,
ef Nöregskonunga eptir sogu Oddz Kolsonar» ete. Den
redogörelse för källorna till Ares arbete, som härefter följer,
är tydligen hämtad från detta arbete själft. Men hvilket
af Ares arbeten, som Snorre afser, är omtvistadt.
Att han med det arbete, han i början omtalar, menar
den första, utförligare upplagan af Islendingaboken, är
tydligt, och därom äro också alla ense; däremot äro me-
ningarne delade om, huruvida han med Afi Noregs-konunga
afsett ett särskildt arbete eller blott en del af denna Is-
lendingabok. I hvarje fall är det tydligt, att han noga
ansluter sig till sin källa. I Frisboken — en af de tre
gamla handskrifterna till konungasagorna — bär ocksa
ynglingasagan följande öfverskrift: >»Her hefr upp konunga-
bok eftir saugn Ara prestz froda». Vigfässon har däraf
velat draga den slutsatsen, att de norska konungasagorna
ända till Harald Sigurdssons död 1 själfva verket ej äro
författade af Snorre, utan hufvudsakligen af Are, hvars
verk Snorre helt enkelt inkorporerat i sitt.!’ Ehuru ett
dylikt förfaringssätt i äldre tider visst ej var ovanligt.
kan man dock knappt antaga, att Snorre pa detta sätt
tillägnat sig en annans arbete.? Redan i början af de
norska konungasagorna kunna vi iakttaga Snorres lifliga
framställningssätt, som så starkt skiljer sig fran Ares
torra, annalistiska stil. Men äfven om man af den nyss
anförda öfverskriften ej kan draga så vidtgående slut-
satser, som Vigfuisson gjort, så synes den dock visa, att
man i början af 1300-talet var medveten om det starka
! Sturlunga-Saga I. Prolog, s. XXX.
2 P. E. Möller antog (Danmarks og Norges Sagnhistorie s. 180), at
Snorre ikke blot har benyttet Are Frodes og Semund Frodes Arbeider ox
enkelte Islenderes Lefnetsbeskrivelser, men en hel Rekke at skrevne Sagacr
om de norske Kongers Bedrifter>, bland dessa ock en Ynglingasaga.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
