- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femtonde årgången. 1895 /
57

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE SENASTE UNDERSÖKNINGARNA RÖRANDE YNGLINGASAGAN 57

utförliga namn inbjöd naturligtvis till genealogiska kombi-
nationer. Att Yngve eller Ingunafreyr var ättens stamfar, var
tydligt af namnet, men af hvilken var han son och i hvilket
förhållande stod han till Freyr? Denna fråga besvarades
af den följande tiden på en mångfald olika sätt. Are lät
ätten härstamma från Yngve, men då han visste, att Freyr
var Niorös son, började han ätten på följande sätt: >Yngve
Tyrkiaconungr — Njörpr Sviaconungr — Frayr — Fjölner»!
etc. d. v. s. han upplöste Ingifreyr i Yngve och Freyr samt
insköt mellan dessa båda Freys fader Nigrör. Men detta
är tydligen en lärd mytologisk kombination, som icke gärna
kan tänkas hafva förekommit hos Tiodolf, hvilken — efter
hvad både påttr af Upplendinga konungum och Snorre upp-
gifva — började med Yngve Freyr. Snorre vet icke rätt,
huru han skall tyda denna gåta och vacklar mellan olika
lösningar. I Eddan gör han Yngve eller Inge till Odins
son och den förste sveakonungen. I Heimskringla göres
däremot Odin själf till den förste sveakonungen och f. d.
Tyrkiakonung, Yngve är icke hans son utan identisk med
Freyr, som enligt den sedvanliga mytologien göres till
Nigrös son.? Men allt detta är senare, lärd mytologisk
kombination; ätten måste hafva börjat med Yngve.

Huru detta namn är bildadt, har Noreen? på ett fullt
öfvertygande sätt visat. Redan Tacitus omtalar det ger-
manska folk Myceones eller Ingecones, som bodde »proximi
oceano>. >Enligt Tacitus — fortsätter Noreen — och den
angelsaksiska runsången (Ing wees terest mid Eåstdenum
0. s. v.) härstamma dessa från en urfader Ing, som natur-
ligtvis liksom Danr, Gautr o. s. v. uppkommit ur folk-
namnet och ej tvärt om». Dessa ingwine omtalas ock i
Beowulf och beteckna där eästdene eller inbyggarne i Sce-
denig (Skåne). Så väl Ing som hans afkomlingar ingiwine
måste således ursprungligen hafva varit östdanskar och
icke svenskar. Men nu är det emellertid obestridligt, att

! På samma sätt har hans afskrifvare i Historia Norwegie: >Ingvi —
Neorth — Froy — Fiolnir:.

? Ännu andra kombinationer finnas i Sverres saga och Flatevjarboken.

3 Uppsalastudier, s. 223.

’ Svenskarnes konungaätt nämnes där ock, men den kallas Skilfingar
— ett namn som äfven hos Tiodolf användes om samma uppsvenska ko-
vungar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 18 03:39:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1895/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free