Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 HENRIK SCHUCK
ungr» samt samkonungarne Alrik och Erik »Freys afspring>.!
Att Frö, hvilken var landets främste ghd,” också tänktes
såsom landets förste konung och stamfader för den följande
konungaätten, är för öfrigt helt naturligt och stämmer med
åskådningssättet hos en mängd germanska folk, hvilka ledde
sina konungahus anor upp till gudarne.
Utan fruktan för misstag torde vi således kunna anse,
att den svenska konungaätten ansågs härstamma från gu-
darne, särskildt från Frö.
Beträffande det sätt, hvarpå Tiodolfs Ynglingatal kom-
mit till, var man förut böjd att anse, att ett eller flera
utförliga svenska kväden legat till grund för detta, som
därför endast borde betraktas sasom ett tort utdrag ur
dessa. Denna mening kan naturligen ej längre upprätt-
hållas, utan vi måste tydligen uppfatta Tiodolf ungefär
såsom vi uppfatta Saxo. Hans arbete var ett lärdt, histo-
riskt arbete enligt den tidens fordringar, och i likhet med
Saxo sökte han att skaffa sig tillgang till alla de källor
han kunde använda. HFinnur Jönsson synes mig på ett för-
träffligt sätt hafva utvecklat detta: >Som sine kilder op-
giver digteren frodir menn (swerlig i oldhistorien), »kyn-
dige meend>, hvem han har udfrittet (v. 10, jfr v. 11 nu
det jeg red); fremdeles hedder det: »det har jeg hort» (v.
14), »det har jeg fremdeles erfaret» (v. 31); hermed er vist-
nok ensbetydende »jeg ret at» (v. 32). V. 30 hedder: »jeg
har hort, at de gerninger af Våttr og Faste blev meget
omtalte hos sveerne>, (v. 30). En stmerlig betydning ma til-
legges digterens udtryk i v. 10—111, hvor det hedder: »og
ofte havde jeg spurgt vise mind om Yngvars gravsted —
nu ved jeg det, at> o. s. v. Alt dette er tilstreekkelig klart
til at vi kan danne os en forestilling om, hvorledes digteren
har arbejdet. Han har da forhort sig hos alle, både Nord-
mand og Svenske (v. 30), om de gamle konger og på den
made segt at tilvejebringe et efter hans plan fuldstendigt
og nöjagtigt materiale angående de 3 punkter: >kongernes
rickkefolge, dodsmade og begravelsested. Det er nesten
! Det enda därmed jämförliga epitet, som förekommer i Ynglingatal,
är »Ti8 åttongr» (om Egill Tunnadolgi).
? Detta är tydligt af Adams af Bremen beskrifning på Fröblotet i
Upsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
