Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 HENRIK SCHUCK
Trätälja sker ett alldeles bestämdt afbrott. Wadstein har
visserligen öfvertygande visat,! att hela historien om Olofs
kolonisation af Värmland och hans offerdöd är en senare
konstruktion,? beroende på ett missförstånd af Ynglingatals
strofer. Men icke desto mindre är det tydligt, att ätten
med Olof upphör att vara svensk. Ingen af de följande
konungarne betecknas såsom svensk och ingen af dem af-
lider i Sverige. Det land, öfver hvilket de regerat, nämnes
ej, åtminstone ej i bestämda ordalag, och det kan äfven
vara omtvistadt, Ivar de dött, då lokaliteterna i allmänhet
synas vara osäkra och möjligen först tillhöra en senare
tids omtydningar.? Are ansåg visserligen; att dessa yng-
lingar lefvat och regerat i Norge, men tills vidare kunna
vi lämna denna mening å sido för att sedermera återkomma
till den. Emellertid är det tydligt, att de icke härskat i
Sverige — om deras förhållande till Norge får jag i det
följande tala.
! Aarbeger 1891, s&. 371 ff.
? Offerdöden är tydligen Snorres konstruktion, kolonisationssagan torde
däremot, som förut påpekats, återgå till Are.
3 Så har »>vid taur>, såsom Noreen visat, kommit att i stället för >med
trolldom> betyda »vid Södertörn>, >»ofsa> (– tyranniskt) har blifvit ett
norskt fylke, >himinn heidr> (= den klara himlen, fria luften) en viss ort
med detta namn, stenen, in i hvilken Svegder lockas, göres af Snorre till
en svensk by >»at Steini>, och »i bede sköto» (= skutane bädd, stranden
eller den bädd, som utgjordes af skutan) till floden Skutas bädd. Att Vest-
marr, som sedan ansågs vara en provins i Norge, ursprungligen blott afsett
Västerhafvet, torde också vara ganska sannolikt. Om Geirstadir se nedan.
Hurnvida Stiflosuud, som i Hauksbok förklaras ligga i Vestfold. verkligen
legat där och icke först senare lokaliserats i denna trakt, förefaller ganska
ovisst, och isländingarne hade väl som alla äldre tiders antikvarier en viss
böjelse att i mer eller mindre likljudande ord igenkänna beteckningar för
de lokaliteter, som passade i stycke med deras historiska teorier.
Ursprungligen behöfva väl blott ett eller två ortsnamu i denna del af
Ynglingatal hafva varit eller ansetts vara norska, för att andra sedermera af
traditionen skulle göras därtill, och hade man kommit så långt, drog man sig
väl ej heller för en eller annan lätt ändring för att lämpa ett motsträfvigt
ord efter teorien. Så misstänker jag förhållandet vara med >Skiringssal>, där
Halfdan Hvitben enligt sagan skulle hafva jordats. Om Halfdan säges först:
»Ok hallvarps hlifinauma piodkonung i Pötni tok>, hvilket väl måste öfver-
sättas = >och grafkumlets beskyddnrinna tog folkkonungen i Toten> d. v. s.
han dog eller lades i grafkunimel i landskapet Toten. Sedermera har Yngl-
ingatal: »ok skireid i Skiringssal of brynjalfs beinum dråpir», hvilket af Bugge
öfversättes: »och jorden (skereid) lutar i Skiringssal öfver hjältens ben».
Snorre fattade emellertid deuwnas vers så, att Halfdan blifvit flyttad från
Toten till det tämligen långt därifrån belägna Skiringssal — hvarjämte
han gjorde skwercid till en ort i Skiringssal — men utom det att en dylik
grafftyttning i och för sig är ganska osannolik, tyckes den hafva varit Are
follkomligt obekant. ty Historia Norwegie känner intet därom (hic provec-
tus tate in provincia Thotne reddidit spiritum). och Pättr af Upplendinga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
